Kolloidalt silver marknadsförs ofta som ett naturligt botemedel mot allt från bakterie- till svampinfektioner. Men hur effektiv är den egentligen – och är den säker? Här går vi igenom historiken, användningsområdena och de risker som både myndigheter och läkare varnar för.
Silver har använts för medicinska ändamål i århundraden, men det var först i slutet av 1800-talet som det fick en mer utbredd roll som antibiotikum. Från 1940-talet och framåt ersattes silver till stor del av penicillin och andra moderna antibiotika, eftersom dessa visade sig vara både säkrare och mer effektiva.
Enligt en studie från 2007 publicerad i Journal of Antimicrobial Chemotherapy har vissa sjukhus och vårdgivare börjat använda sårförband och katetrar som innehåller silver för att förebygga eller hantera infektioner. National Center for Complementary and Alternative Medicine (NCCAM) noterar även att silvernitrat (AgNO3) ibland används för att behandla vårtor och fotkorn samt för att förebygga ögoninflammation hos nyfödda.
Vissa företag inom alternativ- och naturmedicin marknadsför dock kolloidalt silver som kosttillskott via internet och i hälsobutiker – något som saknar vetenskapligt stöd.
Kolloidalt silver är en vätskesuspension av mikroskopiskt små silverpartiklar som oftast säljs som ett oralt kosttillskott. Det skiljer sig från lösliga jonföreningar som silvernitrat, som lätt löser sig i vatten och bildar silverkatjoner och nitratanjoner.
Enligt samma studie från 2007 finns det viss evidens för att silverjoner i lösning – förutsatt att koncentrationen är tillräckligt hög – uppvisar antibakteriella egenskaper in vitro, det vill säga i laboratoriemiljö. Det är dock svårt att bedöma hur effektivt detta är i praktiken, eftersom tidigare studier använt mycket olika metoder och standarder.
Memorial Sloan Kettering Cancer Center, som driver en välrenommerad informationsplats om alternativmedicin, varnar för att det inte finns någon klinisk data som stödjer säkerheten eller effekten av kolloidalt silver hos människa eller djur. Redan 1999 fastställde den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA att det inte finns några bevis som stödjer användningen av kolloidala silverprodukter eller silversalter för behandling av sjukdomar.
FDA varnar för att kolloidalt silver och andra silvertillskott kan interagera med läkemedel och orsaka bestående skador. Vid långvarig användning kan silver ansamlas i hud och slemhinnor och orsaka argyria – en permanent gråblå missfärgning av huden. Detta tillstånd anses vara irreversibelt. En studie från 1996 i Journal of Clinical Toxicology bekräftar dessutom att kolloidalt silver och liknande produkter har allvarliga biverkningar.
Medan vissa silverpreparat används inom vården i medicintekniska produkter, plåster och förband, rekommenderas inte användning av kolloidalt silver som kosttillskott eller som lokal behandling vid infektioner, oavsett om de är bakteriella eller svamprelaterade. Både FDA och de flesta läkare avråder från användning.
Tvekar du är det alltid bäst att kontakta en legitimerad vårdgivare i stället för att förlita dig på hälsoråd från internet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online