Lapacho är ett städsegrönt träd som växer i regnskogarna i Central- och Sydamerika. Trädet är känt under flera namn, bland annat Pau d'arco och trumpetträd, ett namn som kommer av dess slående rosa eller lila blommor. Trädets innerbark har använts för medicinska ändamål i över 1 000 år, först av inkafolket och därefter av deras efterkommande.
Barken har bedömts vara ungefär en tiondel så giftig som koffein, och biverkningarna av te som bryggts på hela barken är små. Däremot har allvarliga biverkningar rapporterats i studier där extraherade, koncentrerade verksamma ämnen användes – vilket tyder på att barken i sin helhet innehåller naturliga ämnen som dämpar de starka effekterna.
Barken skördas traditionellt utan att trädet dödas. Ett lapachoträd kan bli upp till 38 meter högt och ha en stam som mäter upp till 1,8 meter i diameter. Lapacho har använts med framgång mot en rad infektioner, allt från förkylning och influensa till hudinfektioner och sår. Preparatet anses kunna bekämpa många typer av cancerceller, bakterier, virus, parasiter och svampar utan att samtidigt skada friska celler.
Det största intresset för lapacho beror på de imponerande resultat som rapporterats vid användning som tumörhämmande medel. I Brasilien och Paraguay används lapacho idag ofta som stöd vid behandling av vissa cancerformer, leukemi och till och med hiv/aids.
De vanligaste omedelbara biverkningarna är illamående och diarré. Örtterapeuter pekar på att kroppen utsöndrar gifter via urin och tarm, och att symtomen därför kan bero på en avgiftningsprocess snarare än på giftverkan i sig. I vissa studier var symtomen tillräckligt kraftiga för att flera försökspersoner valde att avbryta sitt deltagande.
Amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten FDA klassade lapachobark som ogiftig redan 1981. Barken används även som antibakteriellt och svampdödande preparat inom veterinärmedicinen.
Forskare i USA har avfärdat sydamerikanska kliniska studier med motiveringen att de inte lever upp till vetenskapliga standarder. Många örtterapeuter menar å andra sidan att amerikanska forskare gjort ett misstag genom att enbart studera de isolerade verksamma ämnena i lapacho, i stället för att undersöka de metoder – helbark som te eller omslag – som gett läkande resultat i århundraden.
En studie från 1970, utförd av forskare vid Chase Pfizer & Co, visade att lapachos giftverkan – exempelvis höga halter av gifter i blodet samt den så kallade antivitamin K-effekten, som ger tunnare blod och anemi – avtog helt och hade omvänts vid studiens slut. Detta tyder på att kroppen genomgår en avgiftning snarare än att utsättas för toxicitet.
Gravida och ammande kvinnor, spädbarn och små barn ska inte använda lapacho.
Lapacho har en naturligt blodförtunnande verkan och får därför inte kombineras med antikoagulerande eller blodförtunnande läkemedel, till exempel heparin, Ticlid, Lovenox, Fragmin, Plavix och Coumadin, eller NSAID-preparat som aspirin, ibuprofen (Motrin, Advil), naproxen (Naprosyn, Anaprox, Aleve), ketoprofen, Relafen, Indocin, Toradol, Clinoril, Feldene, diklofenak (Voltaren, Cataflam) och Daypro.
Naturläkemedel med blodförtunnande effekt ska heller inte kombineras med lapacho. Exempel på sådana örter och kryddor är kvann, anis, arnika, asafoetida, cayennepeppar, selleri, kamomill, nejlika, bockhornsklöver, vitlök, ingefära, ginkgo, panax ginseng, hästkastanj, pepparrot, lakrits, lök, papain, passionsblomma, rödklöver, gurkmeja och videbark.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online