1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilka växter är källan till läkemedlet hyoscyamin?

Hyoscyamin är ett alkaloidbaserat läkemedel som framför allt används för att behandla mag- och tarmproblem och som säljs under flera olika varumärken. Ämnet utvinns ur rötter, blad och frön från olika blommande, psykoaktiva växter – närmare bestämt från ett flertal arter inom familjen potatisväxter (Solanaceae). De viktigaste källorna är de starkt giftiga växterna bolmört, mandragora, belladonna och spikklubba.

Bolmört (Hyoscyamus niger)

Bolmört togs i bruk som läkeväxt redan under första århundradet e.Kr., då den användes som sömnmedel och smärtlindrare. Användningen levde kvar i flera sekler, men drogen var omstridd på grund av sina berusande effekter – en antik farmakolog beskrev den som ”av vinets natur och därför stötande för förståndet”. Utöver det medicinska bruket har bolmört också missbrukats som rusmedel, vilket i vissa fall lett till koma eller till och med döden.

Både bladen och fröna innehåller betydande mängder hyoscyamin samt andra alkaloider som hyoscin och atropin. Hyoscyamin är i själva verket huvudbeståndsdelen i bladen, och beroende på växtart kan koncentrationen bli så hög att medicinsk användning blir riskabel.

Mandragora (Mandragora officinarum)

Precis som bolmörten har mandragoran använts medicinskt sedan första århundradet. Den ansågs nästan lika verksam som narkotikum som opium, och de två användes ofta som smärtlindrare. Under medeltiden hade mandragoran många användningsområden inom både medicin och tandvård. Roten var exempelvis ofta en huvudingrediens i tandfyllningar, pastor, plåster och munsköljningar. Bladen kunde dessutom göras till förband som lades direkt mot ansiktet för att lindra ögonsmärtor. Tillsammans med opium och bolmört kunde mandragora även förvandlas till en ånga som patienten andades in före ingrepp som omskärelse eller amputation.

Mandragorans rot är särskilt känd för sitt höga innehåll av hyoscyamin.

Belladonna (Atropa belladonna)

Medan belladonnan idag har många viktiga användningsområden inom sjukvården – särskilt vid behandling av ögonsjukdomar – var den i århundraden känd enbart som en dödligt giftig växt som skulle undvikas till varje pris. Länge har den varit beryktad för sina söta, körsbärsliknande bär och deras dragningskraft på små barn, som i vissa fall dött efter att ha ätit dem. Alla delar av växten är giftiga, och gifterna tas upp inte bara via munnen utan även genom sår och skrubbsår i huden vid hantering.

Hyoscyamin är den vanligaste alkaloiden i belladonna, men inte den mest giftiga. Både rötter och blad innehåller betydande mängder hyoscyamin, men det är rötterna som oftast skördas för medicinsk användning.

Spikklubba (Datura stramonium)

Spikklubban är ett besvärligt ogräs som finns över hela världen. Den trivs ofta på platser med mycket sopor och annat avfall, som ladugårdsgårdar, hamnar, timmerupplag och vägrenar. Växten har en obehaglig stank, därav smeknamnet ”stinkweed”. För boskap utgör den ingen större fara, eftersom den starka lukten och den äckliga smaken stöter bort djuren. För människor är den däremot extremt giftig och kan ge symtom som vidgade pupiller, dimsyn, yrsel, vanföreställningar och till och med döden. Varje del av Datura stramonium är både giftig och medicinskt värdefull, och växten har blivit en ledande behandling vid spasmodisk astma.

Hyoscyamin finns i växtens blad, rötter och frön.

Sammanfattning

Läkemedelsämnet hyoscyamin kommer från flera psykoaktiva och extremt giftiga växter. Att äta dessa växter direkt – bland annat bolmört, mandragora, belladonna och spikklubba – skulle vara ett farligt misstag. Det hyoscyamin de innehåller är dock ovärderligt för modern medicin: många viktiga läkemedelsbehandlingar mot mag- och tarmsjukdomar, bland andra tillstånd, skulle inte finnas utan det.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online