
Rauwolfia serpentina, även känd som indisk snakeroot och ormved, är en vedartad vintergrön halvbuske som ursprungligen kommer från Indien, Indokina, Borneo, Sri Lanka och Sumatra. Dess rötter, som har en distinkt bitter smak, innehåller reserpin – en alkaloid substans med kraftfullt lugnande effekt som har flera medicinska användningsområden. Trots detta avråder många örtläkare från att använda rauwolfia på grund av de talrika biverkningar den kan orsaka.
Rauwolfia används vid behandling av tillstånd som högt blodtryck, nervositet och sömnlöshet. I Indien är växten känd som "galenskapsörten" och har länge rekommenderats vid psykiska besvär. Reserpin och dess derivat utgör viktiga verksamma ingredienser i många receptbelagda lugnande läkemedel.
Även om växten förekommer i folkmedicinska botemedel mot cancer, leversjukdomar och psykisk ohälsa, finns det enligt American Cancer Society ingen vetenskaplig dokumentation som stödjer dessa användningsområden. I sitt ursprungsland Indien har växten dessutom använts som en salva eller pasta som appliceras lokalt vid behandling av ormbett och skorpionstick.
Reserpin är ett läkemedel som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten (FDA) som receptbelagt preparat och finns både i tablettform och som injektion. I Storbritannien är snakeroot likaså endast tillgänglig på recept, medan den i Tyskland är godkänd för behandling av högt blodtryck.
Rauwolfia säljs även som kosttillskott i USA och finns som hel, rå växt samt i pulverform – för såväl internt som externt bruk.
Enligt 2004 års upplaga av referensverket "The Physicians' Desk Reference for Herbal Medicines" bör rauwolfia inte användas av personer som lider av depression, magsår eller feokromocytom (en tumör i binjuren). Kvinnor som ammar eller är gravida bör också undvika ämnet, eftersom det kan passera över i bröstmjölken och potentiellt ha okända effekter på fostret.
Ett betydande blodtryckssteg kan uppstå om läkemedlet kombineras med host- och förkylningsmediciner eller aptithämmande preparat. Alkohol bör inte intas tillsammans med reserpin, eftersom det kan ge en allvarlig försämring av reaktionsförmågan. Antipsykotiska läkemedel och barbiturater förstärker läkemedlets effekter. I kombination med digitalisglykosider kan långsam hjärtrytm uppstå. Samtidig användning av levodopa (läkemedel mot Parkinsons sjukdom) minskar å andra sidan läkemedlets effekt och kan dessutom ge upphov till oönskade muskelrörelser.
Bland de vanligaste biverkningarna av rauwolfia återfinns nästäppa, nedstämdhet, trötthet och erektionsproblem. Reserpin kan dessutom orsaka svår depression, ökad aptit och viktuppgång. Sömnighet är en annan möjlig effekt, vilket innebär att bilkörning eller hantering av tunga maskiner bör ske med stor försiktighet.
Det är känt att reserpin kan orsaka cancer hos möss, och personer som använder preparatet löper en något förhöjd cancerrisk. Det amerikanska National Toxicology Program klassificerar därför ämnet som "sannolikt cancerframkallande".
Användningen av rauwolfia finns belagd i hinduiska texter från cirka 500 f.Kr. I västvärlden var växten dock okänd fram till 1943, då en indisk läkare publicerade en artikel om den och lyfte fram hur effektiv dess lugnande verkan var vid behandling av högt blodtryck. I USA blev reserpin snabbt en succé och kom att ersätta både elektrochockbehandling och lobotomi vid behandling av psykiska störningar.
Innan du överväger att använda rauwolfia eller reserpin i någon form är det viktigt att rådfråga läkare eller annan kvalificerad vårdpersonal, särskilt om du tar andra läkemedel eller har underliggande hälsotillstånd. Växtens kraftfulla effekter gör att den aldrig bör användas utan professionell vägledning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online