Gurkmeja kommer från en växt som tillhör ingefärfamiljen. Växten har vackra vita blommor, varav några har rosa spetsar, samt djupt gröna remliknande blad med en doft som påminner om mango. Gurkmejan har varit en del av den asiatiska kulturen i hundratals år. Även om vi ofta talar om den del av växten som används som rot, är det i själva verket en jordstam (rhizom) – och det är så växten förökar sig, eftersom blommorna är sterila. Användningsområdena för gurkmejarot är många och varierar från hälsofördelar till färgning.
Gurkmeja är en av de viktigaste ingredienserna i indisk curry och ger rätten dess karakteristiska gula färg. Men gurkmejaroten har även andra användningsområden i köket. Den kan ersätta saffran i olika rätter, och eftersom saffran är mycket dyrt kallas gurkmeja ibland för "den fattige mannens saffran". Gurkmeja används också i inläggningar, relisher och chutneys. Du kan blanda den med smör och använda den på grönsaker eller pasta för att ge rätten en unik smak.
Inom livsmedelsindustrin används gurkmeja främst för att ge produkter färg. Den ingår bland annat i senap, kakor, frukträtter, geléer och fruktdrycker. Gurkmejan ger också den djupgula färgen i ost, margarin och smör. Många mjölkdrycker och glassorter med rik gul färg använder sig av gurkmejans pigment, kurkumin.
Gurkmejaroten har länge använts inom traditionell medicin. Inom ayurvedisk medicin har den använts som blodrenare och kroppsrenare, och den värdesätts särskilt för sin förmåga att hjälpa vid hudbesvär. Ayurvediska utövare använder den som antiseptiskt medel, för att hjälpa blodet att göra sig av med orenheter och för att rena sinnet. Än idag fortsätter många människor att använda gurkmeja vid behandling av sjukdomar. Inom kinesisk medicin används den som renare för lever och gallblåsa.
Att gurkmeja används i folkmedicinen gör den inte mindre intressant ur ett medicinskt perspektiv. Forskare har upptäckt att kurkumin, det ämne som ger roten dess färg, kan bidra till lägre cancerfrekvens, särskilt bland rökare. Ett forskarteam vid University of Michigan fann att kurkumin hjälper till att organisera cellmembranet. Det gör informationsöverföringen i cellen lättare, vilket gör cellen mer motståndskraftig mot elakartade förändringar och infektioner. Kurkumin hämmar även bildningen av ett protein som behövs för tumörbildning. Den stora användningen av gurkmeja i indisk matlagning kan vara en anledning till att indier har lägre frekvens av prostatacancer och andra cancerformer.
Krämer som innehåller gurkmeja har antibakteriella egenskaper som kan hjälpa vid flera olika besvär. Oljan från gurkmejaroten ingår i många parfymer. Eftersom den organiserar cellerna hjälper den dem att bekämpa sjukdomar och infektioner. Kurkumin har även antibakteriella och svampdödande egenskaper. Johnson & Johnson tillverkar i Indien ett plåster som innehåller kurkumin.
Ett flertal forskningsstudier tyder på att kurkuminet i gurkmejarot kan hjälpa till att bromsa åldringsprocessen och förbättra de mentala funktionerna. Det är en kraftfull antioxidant, vilket innebär att det skyddar cellerna från skador. Ju mindre skador cellerna utsätts för, desto långsammare blir åldringsprocessen. Kurkumin kan också motverka fettförändringar som leder till täppta artärer och därmed stroke. Enligt forskare vid Medical College of Georgia hämmar det även bildningen av blodproppar, en annan faktor bakom stroke. Eftersom antalet Alzheimersjuka i Indien är betydligt lägre än i USA har forskare studerat den indiska kosten för att se om den bidrar till den lägre sjukdomsfrekvensen. Laboratoriestudier på möss visar att kurkumin har en fördöjande effekt på de skador som Alzheimers sjukdom orsakar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online