
Cascara sagrada betyder "helig bark" på spanska. Det är en ört som utvinns ur barken från trädet amerikansk brakved (Rhamnus purshiana), som växer längs Stillahavskusten i Nordamerika. Ursprungsbefolkningen i regionen har använt örten sedan urminnes tider. Pulver framställt ur barken verkar som ett kraftfullt laxermedel och anses dessutom stärka tarmväggarna. Cascara sagrada är en av endast ett fåtal örter som godkänts för receptfri försäljning av den amerikanska livsmedels- och läkemedelsmyndigheten (FDA). Örten blev allmänt använd under 1800-talet och är idag ett av de mest förekommande naturliga laxermedlen.
Cascara sagrada innehåller föreningar som kallas antrakinoner. Det är dessa ämnen som ger örten dess laxerande effekt hos människor, eftersom de utlöser peristaltik – det vetenskapliga namnet på sammandragningarna i tarmar och tjocktarm. Dessa sammandragningar skapar impulsen att få en avföring. Utöver antrakinoner innehåller cascara sagrada även emodin och aloe-emodin, vilka skyddar och stärker matsmältningssystemets väggar, samt andra ofarliga ämnen utan laxerande verkan.
Förutom den laxerande effekten stimulerar örten även utsöndringen av mineraler och frigör smörjande vätskor i tjocktarmen. Dessa vätskor lindrar och stärker tarmväggarna och saktar samtidigt ner upptaget av vitaminer och mineraler i blodet, vilket gynnar kroppen. Det har dessutom visats att pulver från barken, när det blandas till en pasta, kan skydda huden mot ultravioletta strålar.
Örten används oftast vid förstoppning, eller när mjuka avföringar är önskvärt, till exempel efter en operation. Studier pågår även kring hur örten skulle kunna användas vid behandling av vissa förgiftningar.
Cascara sagrada bör inte användas mer än sju dagar i rad, eftersom kroppen riskerar att bli beroende av den. Gravida och ammande kvinnor bör helt undvika örten. Den bör heller inte användas av personer med tarmsjukdomar eller blockeringar, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, magsår eller diarré. Barn under 12 år bör inte använda örten, eftersom den kan vara för kraftfull även i små doser.
Även färsk bark direkt från trädet är olämplig att använda, då den är så potent att den kan orsaka kräkningar och i värsta fall blödningar. För att bli säker ska barken antingen lagras och torkas i ett år eller genomgå värmebehandling.
Vanliga biverkningar är magkramper och diarré. Vid återkommande användning kan kroppen förlora kalium och elektrolyter. Därför bör cascara sagrada inte kombineras med andra örter som även de kan orsaka kaliumförlust, såsom aloe. Den bör inte heller användas av den som tar läkemedlet Lanoxin (digoxin). Antrakinonerna kan dessutom ge upphov till pigmentering av tjocktarmens slemhinna. Vid långvarigt bruk finns risken att tarmarna inte längre klarar av att tömmas utan örternas hjälp.
Cascara sagrada finns i flera olika former: som vätska, som tuggbar torkad bark och som kapslar – den senare är den mest populära varianten. Kapslarna innehåller torkad bark i pulverform. Den torkade barken kan även kokas till te, vilket är effektivt men har en bitter smak.
Vanligast är att man tar en kapsel på 300 mg tidigt på kvällen, eftersom den laxerande effekten vanligtvis inträffar sex till tolv timmar efter intag. En avföring sker därför oftast på morgonen dagen efter att kapseln tagits.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online