1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kreatinin: Blodvärden, njurfunktion och klinisk betydelse

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en avfallsprodukt genererad från nedbrytning av kreatinfosfat i muskelvävnad. Det filtreras fritt av glomerulerna och utsöndras i urin (med minimal tubulär sekretion). Namnet härrör från grekiska kreas (kött).

Normala referensintervall (Approximativa)

  • Vuxna män: 0,7–1,3 mg/dL
  • Vuxna kvinnor: 0,6–1,1 mg/dL

Intervall varierar per laboratorium, ålder och muskelmassa.

Faktorer som påverkar värden

  • Muskelmassa: Högre muskelmassa → högre kreatininproduktion.
  • Kost: Högt köttintag höjer värden tillfälligt (kreatin från kött).
  • Njurkfunktion: Nedsatt glomerulär filtrationshastighet (GFR) → ökad serumkreatinin.
  • Läkemedel: Vissa läkemedel (t.ex. trimetoprim, cimetidin) hämmar tubulär sekretion, höjer serumkreatinin utan sann GFR-förändring.
  • Hydrering: Dehydrering koncentrerar kreatinin; överhydrering utspädar det.

Kliniskt användande

  • Serumkreatinin är en nyckelmarkör för uppskattning av GFR (eGFR) med ekvationer (CKD-EPI, MDRD).
  • Trender över tid är mer informativa än ett enskilt värde.
  • Kreatininclearance (24-timmars urin) ger uppmätt GFR men är besvärlig.

Kreatinin förblir hörnstenen i njurfunktionsbedömning i klinisk praxis, och guidar läkemedelsdosering, kontrastadministrationsbeslut och kronisk njursjukdom-stadiering.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online