Massageterapi är en naturlig behandlingsmetod som lindrar muskelspänningar och smärta samt främjar avslappning. När vi skadar en del av kroppen är det en ren instinkt att gnugga det ömma stället – kanske är detta anledningen till att massage räknas som en av världens äldsta behandlingsformer. Att lära sig massera kräver inte åratal av studier. Faktiskt finns det flera massagetekniker som du enkelt kan träna på och använda i hemmet.
Svensk massage bygger på fem grundläggande stroketekniker: effleurage (utstrykningar), petrissage (knedning), friktion, tapotement (klappning) och vibration.
Effleurage innebär att man stryker över musklerna för att lossa upp dem och lindra spänningar. Använd handflatornas bas och ett mjukt men bestämt tryck när du stryker upp och ner längs musklerna. Tekniken passar utmärkt på axlarna, övre och nedre delen av ryggen samt på sätesmusklerna.
Vid petrissage greppar du försiktigt muskeln, lyfter den och släpper sedan taget. Håll fingrarna ihop och använd tummen och mitten av fingrarna för att varsamt lyfta huden innan du släpper den. Tekniken fungerar på alla kroppsdelar, inklusive axlar, armar, rygg och ben.
Friktionstekniken går ut på att använda tumme och fingertoppar för att gnugga muskelns tjockaste delar. Tryck fast fingrarna och tummarna i muskulaturen och gör små cirkelrörelser för att stimulera musklernas djupare lager.
Tapotement innebär att händerna används för hackande, slag- eller klappande rörelser längs musklerna. Håll fingrarna ihop och handen vertikalt, så att lillfingret och handens kant ligger plant mot kroppen. Rör handen upp och ner i olika riktningar, ungefär som vid ett karateslag. Lätta smiskande rörelser kallas "beating", medan "tapping" betyder att du knackar på vissa muskler med fingertopparna.
Vid vibrationstekniken trycker du fingrarna stadigt mot en specifik muskel och "skakar" den i några sekunder innan du släpper.
När målet är att behandla kroniska spänningar är djupvävnadsmassage det bästa valet. Till skillnad från svensk massage, som arbetar med musklernas yttersta lager, riktar sig djupvävnadsmassage mot musklernas djupaste lager. Applicera direkt tryck på musklerna och använd knogarna för att pressa djupt – men varsamt – in i vävnaden. För långsamt och stadigt knogarna upp och ner längs kroppen samtidigt som du bibehåller trycket. Behövs mer kraft kan du använda armbågarna; behövs mindre tryck är tummar och fingertoppar att föredra. Följ alltid muskelns fiberriktning när du applicerar tryck – då blir behandlingen som mest effektiv.
Shiatsu är en japansk massageform som ofta används för avslappning. Tekniken bygger på att tryck appliceras mot kroppens tolv meridianer, vilka traditionellt kopplas till olika organ i kroppen. Yin-meridianerna löper längs insidan av armar och ben samt över bröst och buk, medan yang-meridianerna löper längs utsidan av armar och ben samt över delar av huvudet, ansiktet och sätespartiet. Applicera tryck på varje område långsamt men djupt – använd händer och fingrar för musklernas ytliga lager och armbågar, fötter och knogar för de djupare lagren. Det är inte ovanligt att känna en lätt smärta under shiatsu, så variera trycket efter personens egna preferenser. Den som får massagen behöver dessutom ofta byta position mellan de olika områdena som behandlas.
Hårbottenmassage används ofta enbart för avslappning, men kan även lindra huvudvärk eller smärta orsakad av bihåletryck. Utför massagen genom att använda fingertopparna och stryka försiktigt över huvudet i små cirkelrörelser, med extra fokus på hårbotten, hårgränsen, pannan, nacken och området runt öronen. En liten mängd olja kan tillsättas för extra mjuka rörelser, och takten kan anpassas efter mottagarens önskemål.
Oavsett vilken teknik du väljer är kommunikation avgörande. Fråga den som får massagen om trycket känns rätt och var uppmärksam på kroppens reaktioner. Använd gärna massageolja för att minska friktionen mot huden och se till att rummet är varmt, tyst och lugnt. Med lite övning kan dessa tekniker hjälpa både dig själv och dina nära och kära att slappna av, minska stress och må bättre i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online