Varför är vagusnerven en splanchnisk nerv? Klassificeringen förklarad

Vagusnerven räknas till de splanchniska nerverna – det vill säga nerver som innerverar kroppens inre organ (viscera), inklusive organ i brösthålan och bukhålan. Nerven är en av kroppens längsta och försörjer ett stort antal organ i både bröstkorgen och buken, bland annat hjärtat, lungorna, magsäcken, tarmarna och levern. På grund av sitt mycket vidsträckta förgreningsmönster brukar den även kallas för "den vandrande nerven".

Så klassificeras de splanchniska nerverna

De splanchniska nerverna kan delas in ytterligare utifrån var de har sitt ursprung och hur de fördelas i kroppen:

1. Torakala splanchniska nerver

Dessa nerver utgår från ryggmärgens bröstdel och innerverar organ i brösthålan.

2. Sakrala splanchniska nerver

Dessa nerver har sitt ursprung i ryggmärgens sakrala (korsbensnära) del och innerverar organ i bäckenhålan.

3. Kraniala splanchniska nerver

Dessa nerver utgår från hjärnan – närmare bestämt från hjärnstammen – och innerverar organ i huvud- och halsregionen samt vissa organ i brösthålan och bukhålan.

Vagusnerven är den tionde kranialnerven

Vagusnerven är en kranial splanchnisk nerv och benämns specifikt som den tionde kranialnerven (nervus vagus, n. X). Den har både somatiska och autonoma funktioner och innerverar såväl skelettmuskulatur som flera av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna och mag-tarmkanalen.

Sammanfattningsvis betraktas vagusnerven som en splanchnisk nerv – närmare bestämt en kranial splanchnisk nerv – tack vare sitt ursprung i hjärnstammen och sin omfattande fördelning till kroppens organ.