
Vagusnerven räknas till de splanchniska nerverna – det vill säga nerver som innerverar kroppens inre organ (viscera), inklusive organ i brösthålan och bukhålan. Nerven är en av kroppens längsta och försörjer ett stort antal organ i både bröstkorgen och buken, bland annat hjärtat, lungorna, magsäcken, tarmarna och levern. På grund av sitt mycket vidsträckta förgreningsmönster brukar den även kallas för "den vandrande nerven".
De splanchniska nerverna kan delas in ytterligare utifrån var de har sitt ursprung och hur de fördelas i kroppen:
Dessa nerver utgår från ryggmärgens bröstdel och innerverar organ i brösthålan.
Dessa nerver har sitt ursprung i ryggmärgens sakrala (korsbensnära) del och innerverar organ i bäckenhålan.
Dessa nerver utgår från hjärnan – närmare bestämt från hjärnstammen – och innerverar organ i huvud- och halsregionen samt vissa organ i brösthålan och bukhålan.
Vagusnerven är en kranial splanchnisk nerv och benämns specifikt som den tionde kranialnerven (nervus vagus, n. X). Den har både somatiska och autonoma funktioner och innerverar såväl skelettmuskulatur som flera av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna och mag-tarmkanalen.
Sammanfattningsvis betraktas vagusnerven som en splanchnisk nerv – närmare bestämt en kranial splanchnisk nerv – tack vare sitt ursprung i hjärnstammen och sin omfattande fördelning till kroppens organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online