Gastrointestinal onkologi är det medicinska specialområde som ägnar sig åt studier av och behandling av cancerformer i mag-tarmkanalen, även kallat matsmältningssystemet. Enligt amerikanska National Cancer Institute kan tumörer uppstå i flera olika organ och vävnader längs mag-tarmkanalen, bland annat matstrupen, magsäcken, gallblåsan, levern, bukspottkörteln, tjocktarmen, appendix, ändtarmen och analöppningen.
Även om sjukdomsförloppet och prognosen skiljer sig åt mellan de olika cancerformerna delar de många gemensamma drag när det gäller riskfaktorer, symtom och behandlingsmetoder.
Det finns inga definitivt fastställda orsaker till cancer i matsmältningssystemet, men ett antal faktorer ökar risken att drabbas. Enligt National Cancer Institute är vissa riskfaktorer gemensamma för alla gastrointestinala cancerformer, däribland rökning, högre alkoholkonsumtion, fetma, fysisk inaktivitet samt en dålig kosthållning.
Andra riskfaktorer påverkar endast risken för vissa specifika cancerformer i mag-tarmkanalen. En hepatitinfektion ökar exempelvis risken för levercancer, medan diabetes höjer risken att utveckla cancer i bukspottkörteln.
Flertalet symtom är gemensamma för cancerformer i mag-tarmkanalen, bland annat buksmärta, illamående, kräkningar, diarré, förstoppning, oförklarlig viktnedgång, blodkräkningar samt blod i avföringen.
Trötthet, svaghet och gulsot (ikterus) är dessutom vanligt förekommande hos personer som har cancer i levern eller bukspottkörteln, enligt National Cancer Institute.
Precis som vid de flesta andra cancerformer finns tre huvudsakliga behandlingsalternativ: kirurgi, cellgiftsbehandling (kemoterapi) och strålbehandling (radioterapi).
Vid kirurgi avlägsnas tumören tillsammans med viss omgivande vävnad; i vissa fall kan det bli nödvändigt att ta bort större delar av organet, exempelvis levern eller tjocktarmen. Vid levercancer kan en levertransplantation vara ett alternativ om patienten är tillräckligt frisk och en lämplig donator kan hittas.
Kemoterapi innebär tillförsel av läkemedel som syftar till att döda cancercellerna och hindra dem från att sprida sig till andra delar av kroppen. Strålbehandling dödar cancerceller genom att rikta högenergetisk strålning mot tumören. Enligt National Cancer Institute används oftast en kombination av dessa metoder för att maximera chanserna att utrota tumören.
Varje behandlingsform har sina egna biverkningar, och hjälp med att hantera dessa finns tillgänglig via den behandlande gastrointestinala onkologen som en del av den övergripande behandlingsplanen.
Vanliga biverkningar av kemoterapi inkluderar illamående, kräkningar, diarré, trötthet, feber, huvudvärk och håravfall. Strålbehandling kan ge upphov till illamående, kräkningar, diarré samt hudirritationer i det bestrålade området, enligt National Cancer Institute. Patienter som genomgått operation blir ofta trötta och löper ökad infektionsrisk, och behöver därför ofta vårdas på sjukhus under återhämtningen.
Att tillgodose näringsbehovet är en ständigt pågående utmaning för patienter med cancer i matsmältningssystemet. Symtomen på dessa tumörer innefattar ofta aptitlöshet och känsla av mättnad, och även behandlingens biverkningar kan göra att personen inte känner för att äta.
Det är dock av yttersta vikt att patienterna säkerställer ett tillräckligt kaloriintag för att motverka viktnedgång både under och efter behandlingen, eftersom detta främjar läkningsprocessen. Den löpande uppföljningsvården hos en gastrointestinal onkolog innehåller alltid ett fokus på nutrition, enligt National Cancer Institute.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online