
Bukspottkörteln är en körtel som är cirka 15 centimeter lång och formad som ett smalt päron som ligger på sidan. Den bredare delen kallas huvudet, mellandelen kallas kroppen och den smala änden kallas svansen. Körteln ligger bakom magsäcken och framför ryggraden, gömd bakom andra organ som levern, mjälten, gallblåsan och tunntarmen. Det innebär också att den inte kan kännas vid en vanlig fysisk undersökning.
Bukspottkörteln är livsviktig. Den producerar enzymer som hjälper kroppen att bryta ner maten samt hormoner som insulin, som reglerar blodsockernivån. Utan den fungerande bukspottkörteln kan vi inte överleva. Därför är det viktigt att känna till de symtom som kan signalera att något är fel – exempelvis vid bukspottkörtelcancer.
Symtomen kan variera beroende på vilken del av bukspottkörteln som är påverkad och om sjukdomen har spridit sig. Här är de viktigaste tecknen att hålla utkik efter.
Gulsot (ikterus), som kännetecknas av att hud och ögonvitor gulnar, är vanligt hos personer med bukspottkörtelcancer. Det uppstår när nivån av bilirubin i blodet ökar, ofta på grund av att en tumör helt eller delvis blockerar gallgångarna, vilket saktar ner gallflödet.
Buksmärtor är ett vanligt symtom vid bukspottkörtelcancer. Smärtan sitter oftast i övre delen av buken och kan stråla ut mot ryggen. Den brukar förvärras när man ligger ner eller tre till fyra timmar efter en måltid.
Att gå ner i vikt utan att försöka kan visserligen upplevas som välkommet av många, men det kan tyda på att något är fel. Oavsiktlig viktminskning är ett vanligt symtom vid bukspottkörtelcancer och är ofta ett av de första tecknen tillsammans med buksmärtor. Viktminskning förekommer dock även vid många andra cancerformer och godartade tillstånd.
Illamående och kräkningar är ytterligare ett vagt symtom som är vanligt vid många olika tillstånd. Just eftersom sådana ospecifika symtom är så vanliga leder de ofta till att en bukspottkörteldiagnose fördröjs.
Förlorad aptit kan ses vid hundratals sjukdomar och tillstånd, däribland bukspottkörtelcancer. Det kan signalera något allvarligt, men kan lika gärna bero på något så enkelt som en magsjuka. När symtomen är så pass vaga krävs medicinska undersökningar för att kunna ställa en korrekt diagnos.
Hudklåda är ett mindre vanligt symtom vid bukspottkörtelcancer. Även detta är ett vagt tecken, men i kombination med andra symtom som buksmärtor eller gulsot kan det vara betydelsefullt för att ställa en snabbare och mer träffsäker diagnos. Tyvärr missuppfattas klåda hos personer med odiagnostiserad bukspottkörtelcancer ofta som ett rent hudproblem.
I vissa fall kan bukspottkörtelcancer försämra körtelns förmåga att producera insulin, vilket kan leda till diabetes. Det är dock viktigt att komma ihåg att de allra flesta som utvecklar diabetes får det av orsaker som inte har med cancer att göra.
Urin kan bli betydligt mörkare, medan avföringen förlorar sin bruna färg och istället blir blek och lerkolorerad. Detta beror ofta på att gallgången är blockerad. Avföringen kan också ha en konstig, stark lukt eller flyta på vattnet om fettinnehållet är för högt.
Eftersom många av dessa symtom är vaga och kan bero på helt ofarliga tillstånd är det lätt att ignorera dem. Men ju tidigare en eventuell sjukdom i bukspottkörteln upptäcks, desto bättre är möjligheterna till effektiv behandling. Kontakta din vårdcentral om du upplever flera av symtomen ovan, särskilt i kombination, eller om besvären är långvariga och oförklarliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online