Kirurgisk onkologi är en specialiserad gren av kirurgin som fokuserar på att behandla, hantera och förebygga olika former av cancer. En kirurgisk onkolog tar inte bara bort tumörer, cancerceller och förändringar, utan vidtar även åtgärder för att förhindra spridning av sjukdomen och minska risken för ny cancer.
Enligt Encyclopedia of Surgery koncentrerar sig kirurgiska onkologer traditionellt på den kirurgiska borttagningen av tumörer, lymfkörtlar och cancerceller. De får särskild utbildning för att fördjupa sina kunskaper om cancerns biologi och utveckling. Kirurgiska onkologer arbetar dessutom nära tillsammans med andra specialister inom strålbehandling, kemoterapi och patologi för att kunna behandla och övervaka patientens hälsa i sin helhet.
Onkologisk kirurgi används för att avlägsna cancerförändringar och ibland för att ta vävnadsprov (biopsier) från misstänkt elakartad vävnad. Enligt tidskriften Cancer Medicine kan kirurgiska onkologer också kombinera operationen med adjuvant kemoterapi och immunterapi. Adjuvant kemoterapi innebär att läkemedel används som kompletterande behandling när cancern har spridit sig utanför sitt ursprungliga område. Immunterapi syftar till att aktivera kroppens eget immunförsvar så att det bekämpar cancern.
Efter ett kirurgiskt ingrepp undersöker den kirurgiske onkologen vilka behandlingsalternativ som är lämpliga, beroende på resultatet och ingreppets omfattning. Vissa operationer kan delvis eller kraftigt förändra patientens förmåga att äta, dricka, röra sig, andas eller sköta sina behov. Den kirurgiske onkologen går därför tillsammans med patienten igenom de livsstilsförändringar som kan komma att uppstå och hänvisar till lämpliga resurser för stöd och hjälp.
Varje operation anpassas efter cancertypen, hur långt sjukdomen har spridit sig och patientens allmäntillstånd. När cancern har spridits långt från sitt ursprung är det mindre troligt att den kan avlägsnas kirurgiskt. Enligt Encyclopedia of Surgery kan kirurgi i dessa fall användas enbart för att lindra smärta, kontrollera blödningar eller behandla infektioner.
En kirurgisk onkolog exciserar tumörer i hopp om att förhindra fortsatt spridning av sjukdomen. Tumörer kan behöva avlägsnas från organ som lungor, tunga, svalg, tjocktarm, urinblåsa eller prostata. De kan också behöva tas bort från ligament, lemmar och senor.
Dödligheten inom kirurgisk onkologi kan vara hög om tumörerna ligger nära vitala organ eller om större delar av kroppen måste tas bort. Vissa cancerformer och behandlingar gör kroppen så försvagad att patienten redan före operationen befinner sig i ett nedsatt hälsotillstånd, vilket ytterligare ökar risken. Kirurgiska onkologer bedömer därför varje patient noggrant för att fullt ut förstå riskerna med varje ingrepp, enligt Encyclopedia of Surgery.
Måttstocken för framgång efter borttagning av tumörer och cancerceller är fem års sjukdomsfrihet. Enligt Encyclopedia of Surgery betraktas patienter i allmänhet som botade efter fem år.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online