Cancer förändrar dramatiskt alla aspekter av en patients liv. Medan behandlingen kräver omedelbar och långvarig uppmärksamhet kan de psykosociala konsekvenserna bli överväldigande och i värsta fall störa själva vården. Humörsvängningar och ökade stressnivåer hos patienten drabbar ofta även anhöriga och vänner.
En cancerdiagnos utlöser en rad starka känslomässiga reaktioner. Nedstämdhet är vanligt och de flesta patienter upplever perioder av sorg. Tecken på depression kan vara förlust av intresse eller glädje i aktiviteter, känslor av värdelöshet eller skuld, trötthet, förändringar i aptit eller sömnmönster samt återkommande tankar på död eller självmord.
Dessa symtom är vanliga bland cancerpatienter och signalerar inte nödvändigtvis en klinisk depression. Symtom som varar mer än två veckor utan uppehåll bör dock utredas och behandlas. Ångest är en annan vanlig reaktion som i svåra fall kan leda till att patienten undviker behandling. Känslan av ångest består av oro, rädsla och känslomässigt lidande kombinerat med fysiska symtom som hjärtklappning och ökad andning. Obehandlad ångest kan höja stressnivåerna ytterligare och få patienten att avstå från vård på grund av sina farhågor.
Sömnstörningar orsakade av stress, ångest och olindrad smärta förvärrar både depressionen och den trötthet som ofta följer med cancersjukdomen. Cancer påverkar också sexualiteten. Vissa cancerformer, såsom prostata-, livmoderhals- och tjocktarmscancer, stör direkt den sexuella funktionen, men sjukdomen har även indirekta effekter. Vissa behandlingar kan exempelvis förändra hormonbalansen, medan biverkningar som trötthet, smärta och illamående minskar begäret.
Cancerens inverkan på patientens familj kan vara förödande. Medan anhöriga försöker hantera att en närstående befinner sig i ett livshotande tillstånd måste de samtidigt anpassa sig till dramatiska förändringar i vardagen. Vårdande anhöriga tar på sig extra ansvar och saknar ofta tillräckligt stöd. Dessutom kan stigande vårdkostnader lägga ytterligare press på familjen.
Patienten genomgår humörsvängningar och kan visa ilska, bitterhet eller frustration över sin situation. Tyvärr händer det att patienten omedvetet riktar sin vrede mot de närmaste, vilket i värsta fall kan leda till verbala eller fysiska utbrott. Att familjen får information och eget stöd är därför en viktig del av vården.
Patienter som har slutfört sin behandling och upplevt remission kan ha långvariga besvär kvar. De måste lära sig leva med osäkerheten och brottas ofta med rädslan för återfall. Operationer kan ha lämnat fysiska förändringar, och biverkningar av mediciner kan bestå länge. Depression, smärta och ångest kan fortsätta även efter avslutad behandling, vilket gör uppföljningen viktig under många år.
Psykologiskt och andligt stöd hjälper cancerpatienter att hantera sin diagnos. Med tiden upplever de flesta en förbättring av sitt känsloläge, men de förblir sårbara för depression, ångest och posttraumatisk stress. Stödgrupper, samtalsterapi och kontakt med andra som delar liknande erfarenheter kan göra stor skillnad – både för patienten och för de anhöriga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online