Vad är STEC-sjukdom? Symtom, smittvägar och förebyggande råd

STEC-sjukdom, även känd som EHEC-infektion (enterohemorragisk Escherichia coli), är en bakterieinfektion som orsakas av vissa stammar av E. coli-bakterier som producerar Shiga-toxiner. Dessa gifter kan skada tarmens slemhinna och ge symtom som kraftiga buksmärtor, blodig diarré och feber. I svåra fall kan sjukdomen leda till uttorkning, elektrolytrubbningar och njurproblem.

Så smittar STEC

Infektionen överförs främst genom förorenad mat eller vatten, men kan också spridas direkt mellan människor via dålig handhygien. De vanligaste smittkällorna är:

• Otillräckligt tillagad nötfärs
• Opastöriserad mjölk eller juice
• Frukt och grönsaker som kontaminerats, exempelvis av bevattningsvatten
• Direkt kontakt med djur, särskilt nötkreatur och får
• Kontaminert vatten, både dricksvatten och badvatten

Vem drabbas och vilka symtom ger sjukdomen?

STEC-sjukdom kan drabba personer i alla åldrar, men är vanligast hos små barn och äldre. Symtomen brukar visa sig inom tre till fyra dagar efter smittotillfället och kan pågå i upp till tio dagar. Förutom blodig diarré och bukkramper är illamående, kräkningar och lätt feber vanligt förekommande.

I vissa fall – framför allt hos barn under fem år och äldre – kan en allvarlig komplikation kallad hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) utvecklas. HUS påverkar blodkärlen i njurarna och kan i värsta fall leda till njursvikt. Tillståndet kräver alltid sjukhusvård.

Behandling av STEC-infektion

Det finns ingen specifik botande behandling mot STEC, utan vården är i första hand stödjande:

• Rikligt med vätska och elektrolyter för att förebygga uttorkning
• Vila och långsam återgång till normal kost
• Sjukhusvård vid svåra symtom eller misstanke om HUS

Antibiotika rekommenderas normalt inte vid STEC-infektion, eftersom studier visar att det kan öka risken för allvarliga komplikationer som HUS. Använd heller inte antimetika (diarréstoppande läkemedel) utan att först rådfråga läkare, eftersom de kan fördröja att bakterierna lämnar kroppen.

Så skyddar du dig – förebyggande råd

• Tillaga köttfärs ordentligt, till en innertemperatur på minst 71 °C – köttet ska inte vara rosa inuti.
• Undvik opastöriserad mjölk och opastöriserad juice.
• Tvätta frukt och grönsaker noggrant innan du äter dem.
• Håll rått kött separerat från färdigmat och använd olika skärbrädor och redskap.
• Tvätta händerna noga med tvål, särskilt efter toalettbesök, efter kontakt med djur och före matlagning och måltider.
• Låt inte små barn ha kontakt med nötkreatur och får på exempelvis djurparker utan god handhygien efteråt.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du får blodig diarré, kraftiga buksmärtor eller tecken på uttorkning, som yrsel och mörk urin. Sök vård akut om ett barn slutar kissa, verkar ovanligt slö, blekt eller får ovanliga blödningar – det kan vara tidiga tecken på HUS. En tidig diagnos ökar chanserna till full återhämtning och minskar risken för bestående skador.