Styv proktosigmoideoskopi är en medicinsk undersökning där ett instrument som kallas sigmoideoskop används för att se in i sigmoideum (den s-formade nedre delen av tjocktarmen) och ändtarmen. Undersökningen utförs bland annat för att tidigt upptäcka tarmcancer samt för att utreda andra sjukdomar i tarmarna.
Den sista tredjedelen av tjocktarmen kallas sigmoideum, eller den s-formade delen av colon. Under sigmoideum ligger ändtarmen (rektum), som förbinder tjocktarmen med ändtarmsöppningen (anus).
Ett sigmoideoskop är ett långt rör med inbyggd belysning och en liten kamera som projicerar bilder till en dator- eller TV-skärm medan läkaren försiktigt för röret genom ändtarmen och upp i tarmen. Instrumentet är ungefär så tjockt som ett finger och finns antingen i en styv eller en flexibel variant.
Vid en koloskopi undersöks hela tjocktarmen, inklusive de övre två tredjedelarna som kallas ascendens (den uppåtgående delen) och transversum (den tvärgående delen). Ett sigmoideoskop, oavsett om det är styvt eller flexibelt, är bara långt nog att nå sigmoideum. Koloskopet är ett liknande men betydligt längre instrument.
Sigmoideoskopi används både som förebyggande screeningundersökning hos friska individer och på patienter som har symtom som misstänks bero på cancer eller andra sjukdomar i matsmältningssystemet.
Den största skillnaden mellan styv och flexibel sigmoideoskopi är typen av instrument som används. Det flexibla sigmoideoskopet kan böjas och följer tarmens kurvor, medan det styva är helt stelt. Den flexibla varianten är den föredragna metoden och den som idag används allra oftast, eftersom den är bekvämare för patienten och ofta ger en mer fullständig bild av tarmen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online