Vad innebär den medicinska termen kirurgisk punktering av tjocktarmen?

Den medicinska term som oftast förknippas med undersökningar och ingrepp i tjocktarmen är koloskopi. Vid en koloskopi förs ett tunt, böjligt instrument med en liten kamera i spetsen upp genom ändtarmen och vidare genom tjocktarmen. Läkaren kan då granska organens insida direkt på en skärm, vilket gör det möjligt att upptäcka förändringar som inte syns utvändigt.

Vad används koloskopin till?

Koloskopi används både för att ställa diagnoser och, i vissa fall, för att utföra mindre behandlingar under samma undersökning. Vanliga skäl att göra en koloskopi är:

• Tarmcancer (kolorektal cancer) – undersökningen kan upptäcka tumörer i tidigt skede.
• Polyper – små utväxter på tarmslemhinnan som kan tas bort och skickas på mikroskopisk analys.
• Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) – exempelvis ulcerös kolit och Crohns sjukdom.

Under ingreppet kan läkaren även ta vävnadsprov (biopsier) eller stoppa blödningar, vilket gör koloskopin till ett både diagnostiskt och terapeutiskt verktyg.

Skilj på punktering och koloskopi

Det är värt att känna till skillnaden mellan begreppen. En punktering innebär strikt sett att man med en nål sticker hål i en kroppsdel, ofta för att ta ut vätska eller vävnad. Den medicinska termen för kirurgisk punktering av tjocktarmen är kolocentes, även kallad kolpunktion. Koloskopi är däremot en endoskopisk undersökning där ingen punktering görs, utan tarmens insida besiktigas med hjälp av en kamera.

I vardagligt språk blandas dock begreppen ofta ihop, och när människor frågar efter ”kirurgisk punktering av kolon” är det i de flesta fallen själva koloskopin de menar – den undersökning som idag är standard vid utredning av tarmsymptom som blod i avföringen, långvarig diarré, förstoppning eller oförklarlig buksmärta.