Så här testar du dig för livmoderhalscancer

Enligt webbplatsen Medline Plus ökar risken för livmoderhalscancer med sexuell aktivitet – ju tidigare en kvinna börjar ha sex och ju fler partner hon har, desto högre är risken att utveckla sjukdomen. Den goda nyheten är att de flesta fall av livmoderhalscancer kan upptäckas tidigt genom regelbundna besök hos gynekologen och cellprov, så kallade pap-test. När det finns tecken på avvikelser i livmoderhalsen krävs dock ytterligare undersökningar för att kunna utesluta cancer på ett säkert sätt.

Instruktioner

1. Boka regelbundna gynekologbesök

   Skydda dig mot att utveckla ett avancerat stadium av livmoderhalscancer genom att boka regelbundna kontroller hos din gynekolog. Regelbunden testning kan upptäcka sjukdomen i sitt precancerösa stadium, vilket enligt American Cancer Society ger en imponerande femårsöverlevnad på 92 procent. Du bör börja screenas regelbundet senast tre år efter att du har blivit sexuellt aktiv.

2. Gör en kolposkopi vid avvikande cellprov

   Om ditt cellprov visar ett avvikande resultat behövs en fördjupad visuell undersökning. Enligt Illinois Department of Public Health är nästa steg i utredningen en kolposkopi. Vid denna undersökning använder läkaren ett litet instrument, ett kolposkop, för att granska livmoderhalsen noggrant och leta efter tecken på avvikelser.

3. Ta vävnadsprov för analys

   Om den visuella undersökningen eller cellprovet tyder på förekomst av cancer krävs en vävnadsanalys. Det finns flera olika metoder för att ta vävnad från livmoderhalsen:

   • Biopsi: en liten bit av det misstänkta området tas bort för analys.
   • LEEP (loop electrosurgical excision procedure): en elektriskt laddad tråd används för att ta bort en tunn skiva av livmoderhalsens vävnad.
   • Endocervikal kurettage: ett litet, skeformigt instrument används för att skrapa ut ett vävnadsprov.
   • Konisering: vid större misstänkta områden tas en tjockare, konformat formad bit vävnad bort.

   Alla dessa metoder kan med säkerhet identifiera livmoderhalscancer och ge underlag för rätt behandling.