Fram till 1970-talet användes mineralet asbest flitigt i isolering, takpannor, cigarettfilter, golv- och takplattor samt många andra industriella tillämpningar. Efter ungefär 30 års omfattande användning började forskningen visa att ämnet kan orsaka cancer. Fibrerna andas in i lungorna och kroppen förmår aldrig göra sig av med dem, vilket enligt American Cancer Society kan leda till cancer flera år senare.
De vanligaste cancerformerna som orsakas av asbestexponering är lungcancer och mesoteliom, men samband har också påvisats med cancer i struphuvud, mage och tjocktarm.
Mesotelet är en skyddande hinna som täcker många av kroppens inre organ. Mesoteliom är cancer i just denna hinna. Det är en relativt ovanlig sjukdom som enligt National Cancer Institute oftast – men inte alltid – drabbar personer som har exponerats för asbestdamm.
Symtom kan dröja hela 30 till 50 år efter exponeringstillfället. Beroende på var tumören sitter kan symtomen omfatta svullnad och vätskeansamling i buken, tarmobstruktion, problem med blodets koagulering samt feber. Kombinationen av asbestexponering och cigarettökning ökar risken för mesoteliom betydligt.
Risken att drabbas av lungcancer ökar om man regelbundet andat in asbestdamm. Precis som vid mesoteliom är risken mycket större om man dessutom röker. Asbestrelaterad lungcancer börjar ofta i luftrören, men kan även utgå från luftstrupen eller från själva lungblåsorna (alveolerna).
I tidiga skeden ger lungcancer ofta inga symtom alls. När symtom ändå förekommer handlar det typiskt om heshet, ihållande hosta eventuellt med blodig upphostning samt viktnedgång.
Misstänker du att du kan ha drabbats undersöks sputumet (uppstötningarna) sannolikt efter cancerceller. Du får även genomgå en biopsi som kan ge besked om du har lungcancer eller inte.
Sambandet mellan asbest och andra cancerformer, exempelvis magcancer, struphuvudscancer och tjocktarmscancer, är inte lika väl belagt som vid mesoteliom och lungcancer, även om flera studier tyder på ett sådant samband.
Asbest är ett naturligt värmebeständigt mineral som tidigare användes i cigarettfilter, bromsbelägg, tak- och golvplattor samt isolering. Användningen var som mest utbredd från 1945 fram till början av 1970-talet, då forskare började förstå farorna. År 1989 infördes i USA ett delvis förbud mot asbest i bygg- och anläggningssektorn. I Sverige har ny användning av asbest varit förbjuden sedan 1982.
Asbest blir som farligast när materialet börjar åldras, brytas ned eller sönderfalla. Då kan asbestdammet bli luftburet och inandas. De små partiklarna orsakar irritation i lungorna, vilket stimulerar produktionen av cytokiner – kemiska signalämnen som styr kroppens reaktioner och processer. Ibland leder cytokinreaktionerna till onormal cellbildning som med tiden kan utvecklas till cancer.
Störst risk löper personer som regelbundet arbetade i miljöer som innehöll asbest eller i industrier som tillverkade asbesthaltiga produkter. Snickare, rörmokare och elektriker som rutinmässigt arbetade i byggnader med asbestisolering kring rörledningar kan ha blivit exponerade. Även fastighetsskötare och saneringsarbetare som ofta städade eller skötte ytor med asbest är utsatta.
Till och med familjemedlemmar och vänner som kom i kontakt med asbestfibrer på kläderna hos en närstående har en något förhöjd risk att utveckla en asbestrelaterad cancersjukdom.
Den amerikanska arbetsmiljömyndigheten OSHA (Occupational Safety and Health Administration) har utarbetat föreskrifter för byggarbete, varvsindustri och övrig industri för att minska exponeringen för den asbest som fortfarande finns i äldre byggnader och utrustning.
Föreskrifterna omfattar bland annat användning av skyddskläder och andningsskydd, liksom regelbunden övervakning av luftprover för att säkerställa att halterna av asbestdamm hålls under angivna gränsvärden. Motsvarande krav på riskbedömning och sanering gäller även i Sverige och inom EU.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online