Lungcancer är en av de allra dödligaste cancerformerna – över 170 000 patienter avled i sjukdomen enbart under år 2004. Idag finns flera behandlingar som hjälper patienter att minska smärta och obehag kopplat till symtomen, men läkare och forskare arbetar intensivt med att hitta nya och effektivare sätt att bekämpa sjukdomen. Genom kliniska prövningar testas lovande metoder för olika stadier av lungcancer. I den här artikeln går vi igenom några av de forskningsområden som kan ligga till grund för framtidens behandlingar.
För att avgöra vilket stadium lungcancern har nått tar läkarna vanligtvis biopsier från lymfkörtlar. I en pågående klinisk prövning undersöks nu hur ultraljudsvågor kan bidra till en mer träffsäker diagnostik. Med endoskopiskt ultraljud sonderas matstrupe och magsäck, medan endobronkiellt ultraljud (EBUS) använder sonder placerade i luftstrupen och lungorna. Patienter med icke-småcellig lungcancer ingår i studien.
Även screenningen av lungcancer är föremål för forskning. Nya screeningsmetoder utvecklas för personer som löper hög risk att insjukna. Läkare undersöker användningen av biomarkörer – ämnen som kan visa på sjukdomsutveckling genom cellförändringar i prover från upphostning (sputum), blod och lungvävnad. I stället för att vänta tills symtomen visar sig och sedan diagnostisera via lungröntgen kan läkaren i framtiden möjligen upptäcka lungcancer tidigare, innan sjukdomen hunnit nå ett sent stadium.
När kemiska ämnen binder till DNA förändras DNA-mönstret. Läkare tror att specifika cancerformer och behandlingar skapar unika mönster i DNA:t som kan kartläggas och registreras. Dessa mönster syns i blod- och vävnadsprover. Forskare samlar nu in prover efter olika typer av lungcancerbehandling för att bygga upp en DNA-databas – en så kallad epigenetisk profil. Att delta i en klinisk prövning påverkar inte nödvändigtvis din egen behandlingsplan, men resultaten kan komma att gynna framtida patienter.
Stimuvax är ett nytt cancervaccin som tränar immunförsvaret att bättre känna igen och bekämpa cancerceller som det annars inte alltid upptäcker. En markör för cancer är molekylen MUC1, som produceras i onormala mängder i cancerceller. Immunförsvaret känner normalt inte igen dessa oregelbundna nivåer, men Stimuvax kan ”lära” immunsystemet att reagera på dem. Läkare föreslår att vaccinet ges efter kombinerad cellgiftsbehandling och läkemedelsbehandling hos patienter med icke-småcellig lungcancer. Målet är att utvärdera om Stimuvax är effektiv som underhållsbehandling.
Nya framsteg inom datortomografi (DT) hjälper läkare att diagnostisera lungcancer med större noggrannhet. Patienter med icke-småcellig lungcancer behandlas ofta med strålterapi, och för att planera den används DT-skanningar. Problemet är att konventionella DT-bilder blir oexakta eftersom bröstkorgen rör sig vid normal andning under undersökningen, vilket gör det svårt att exakt lokalisera tumören. Dessutom utsätts frisk vävnad för strålning, vilket kan leda till andnöd. Med nya 4D-skannrar kan DT-apparaten fånga detaljerade bilder av andningsrörelserna, vilket ökar precisionen i både diagnostik och strålbehandling.
Utvecklingen inom lungcancervården går snabbt, och kliniska prövningar spelar en avgörande roll för att nya metoder ska kunna nå patienterna. Även om deltagande i en studie inte alltid förändrar den egna behandlingen bidrar varje prövning till kunskapen som kan förbättra överlevnad och livskvalitet för framtidens patienter. Prata gärna med din läkare om vilka studier som kan vara relevanta i din situation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online