Strupcancer uppstår i den ihåliga kanal som börjar bakom gommen och näsan, övergår i luftstrupen och mynnar i matstrupen i nedre delen av halsen. De flesta fall orsakas av miljöfaktorer som alkoholkonsumtion och tobaksbruk, vilket gör denna cancerform till stor del förebyggbar. Eftersom både patienter och läkare ofta missar de första tecknen ställs diagnosen dock sällan förrän cancern har nått ett avancerat stadium. Därför är det viktigt för alla att känna till de tidiga symptomen och söka vård så snart som möjligt.
De första tecknen på strupcancer varierar kraftigt, vilket gör sjukdomen svår att upptäcka och diagnostisera i tidiga skeden. De vanligaste tidiga symptomen är en ihållande halsont, en knöl i halsen, svårigheter att svälja, öron- eller halsvärk samt förändringar i rösten.
Heshet eller raspig röst är oftast det första symtomet som får patienter att söka vård, men många misstar det felaktigt för en virusinfektion eller allergi. I tidiga skeden kan strupcancer även visa sig som vita fläckar eller sår i svalget, men vissa fall är helt symptomfria.
När de första tecknen blivit tydliga krävs en noggrann undersökning för att läkaren ska kunna ställa en korrekt diagnos. Patienter med misstänkt strupcancer bör remitteras till en onkolog med specialistkompetens inom området, eftersom 10–15 procent av de drabbade också har en andra primär cancer någon annanstans i kroppen. Diagnostiken omfattar vanligtvis en rad tester och en komplett fysisk undersökning.
Situerar sig cancern i den övre delen av svalget kan diagnosen ofta ställas genom en enkel inspektion av munhålan. Ligger tumören däremot längre ner krävs vanligtvis en endoskopi. När cancern har visualiserats tas cellprover som skickas till laboratorium för analys. Tumörens kanter markeras sedan för att underlätta senare borttagning, och bilddiagnostik som datortomografi (CT), magnetresonans (MRI), ultraljud och PET-undersökning utförs för att avgöra om cancern spridit sig till närliggande lymfknutor. Sjukdomen stadieindelas först efter att alla undersökningar slutförts.
Den viktigaste förebyggande åtgärden är att undvika rökning och rökfri tobak, konsumera alkohol med måtta och genomgå regelbundna hälsokontroller hos läkare. Behandlingen beror på hur tidigt cancern upptäcks, vilket stadium sjukdomen befinner sig i och var den primära tumören sitter.
Tidiga stadier behandlas oftast med en kombination av kirurgi och strålning, medan avancerade stadier är svårare att behandla och kräver kemoterapi. Eftersom de första tecknen är så svåra att upptäcka har mer än 70 procent av patienterna avancerad cancer vid diagnos.
Icke-rökare tror ofta att de är immuna mot strupcancer tack vare sin låga riskprofil. Detta leder ofta till sen upptäckt och sämre prognos. Även icke-rökare måste omedelbart rapportera möjliga tecken och symtom till sin läkare, eftersom strupcancer snabbt sprider sig till omgivande vävnad.
Om symtom som heshet eller halsont kvarstår i mer än två veckor – även efter en virus- eller bakterieinfektion – bör de utredas, och en biopsi bör göras om ingen annan orsak är uppenbar.
Strupcancer utgör ett allvarligt hot mot hälsan, men både patienter och läkare förbiser lätt de första tecknen. Enligt American Cancer Society diagnosticeras ungefär 24 000 personer i USA med någon form av strupcancer varje år, varav hälften drabbar svalget.
Tidig upptäckt är avgörande för en god prognos, eftersom cancern ofta snabbt sprider sig till omgivande vävnad eller metastaserar till andra delar av kroppen. Tidig diagnos ger dessutom fler behandlingsalternativ, vilket gör det viktigt för alla med riskfaktorer att känna till sjukdomens tidiga tecken och symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online