Fetma är en medicinsk diagnos. Liksom många andra allvarliga sjukdomar kan det vara extremt svårt att kontrollera eller bli av med, även med hjälp av en läkare. När kost och motion inte räcker till, när receptfria kosttillskott visar sig verkningslösa och när kirurgi känns för dyrt – eller helt enkelt för skrämmande – kan receptbelagd medicinering framstå som det bästa alternativet för en lyckad viktminskning. Problemet är att många av de mest effektiva receptbelagda viktnedgångsläkemedlen innehåller starka stimulantia med allvarliga kardiovaskulära biverkningar. Det gör dem potentiellt osäkra för just de patienter som oftast behöver gå ner i vikt.
Antalet receptbelagda läkemedel som den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har godkänt för användning i viktnedgångsprogram är begränsat, och de flesta av dem är inte ursprungligen utvecklade som viktkontrollerande preparat.
Endast ett fåtal FDA-godkända läkemedel är specifikt avsedda att fungera som aptithämmande medel. Dit hör fentermin, sibutramin, fendimetrazin och dietylpropion. Dessa preparat kan ge typiska biverkningar hos stimulerande läkemedel: sömnlöshet, nervositet, högt blodtryck och ökad puls. De två sistnämnda biverkningarna är särskilt problematiska, eftersom de utgör allvarliga risker för patienter med fetma. Många läkare drar sig därför för att förskriva aptithämmande läkemedel.
Bland andra läkemedel som FDA godkänt för viktnedgangsbehandling finns bupropion (ett antidepressivt läkemedel) och metformin (ett diabetesläkemedel). Även antiepileptiska preparat som zonisamid och topiramat har godkänts för viktminskningsändamål. Vanliga möjliga biverkningar hos dessa fyra läkemedel är sömnlöshet, yrsel, illamående, huvudvärk, trötthet och muntorrhet.
Du bör alltid diskutera eventuella farhågor kring biverkningar med din läkare innan du påbörjar någon form av receptbelagd viktnedgångsbehandling.
FDA:s godkännande reglerar endast hur en tillverkare får marknadsföra ett läkemedel. Att ett läkemedel saknar godkännande hindrar inte tillverkare eller andra aktörer från att undersöka dess effekt vid tillstånd som det inte är godkänt för.
Godkännandestatusen hindrar inte heller läkare från att förskriva ett läkemedel för så kallad "off-label"-användning, alltså för andra syften än de officiella, när läkaren bedömer att det kan vara effektivt eller lämpligt. Detta kan vara både en välsignelse och en förbannelse – off-label-förskrivning är ofta effektiv, men medför samtidigt större risker.
Några av de starkaste aptithämmande medlen tillhör amfetaminklassen. Det handlar bland annat om ADHD-läkemedel som Adderall och Ritalin. Dessa preparat kan förstärka samma kardiovaskulära och neurologiska biverkningar som de godkända aptithämmarna, men med en ytterligare risk för beroende. Amfetaminliknande läkemedel ingår därför i FDAs lista över kontrollerade substanser och förskrivs sällan av läkare som en del av en viktnedgångsplan.
Vanligare off-label-alternativ för viktminskning är antidepressiva läkemedel som citalopram (Celexa). De är inte aptithämmande i sig, utan förskrivs i viktnedgångssyfte för att behandla det känslomässiga eller psykologiska tillstånd som ligger bakom patientens överätande.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online