Aspartam upptäcktes av en slump år 1965 och är idag ett av världens mest använda konstgjorda sötningsmedel. Det finns i allt från light-läsk och tuggummi till sockerfria desserter och mediciner. Samtidigt har sötningsmedlet länge varit omdiskuterat, och de flesta farhågorna handlar om huruvida aspartam kan öka risken för cancer. Här går vi igenom vad aspartam egentligen är, vad kritikerna säger och vad forskningen visar.
Aspartam består av två grundläggande byggstenar: asparaginsyra och fenylalanin. Båda är naturliga aminosyror som kroppen behöver. Fenylalanin betraktas till och med som en essentiell aminosyra, eftersom kroppen inte kan tillverka den själv – den måste fås via kosten. När aspartam bryts ner i kroppen bildas dessutom en liten mängd metanol.
De flesta varningar kring aspartam fokuserar på just metanol – en så kallad träsprit som i stora mängder kan vara giftig. Det är dock värt att notera att vanliga livsmedel som tomatjuice och druvjuice innehåller betydligt högre halter metanol, ändå betraktas de som helt säkra. Kritiker menar ändå att kombinationen av ämnena i aspartam kan ge andra effekter än de enskilda beståndsdelarna gör.
Enligt den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA har över 100 vetenskapliga studier undersökt aspartams säkerhet. Myndigheten har inte funnit något vetenskapligt underlag som motiverar att dra tillbaka sitt godkännande från 1996, då aspartam tilläts i alla livsmedel. Även EU:s motsvarighet, Efsa, har utrett frågan och bedömer att aspartam är säkert inom det rekommenderade dagliga intaget, som ligger på 40 mg per kilo kroppsvikt. År 2023 klassificerade dock Världshälsoorganisationens cancerforskningsorgan IARC aspartam som "möjligt cancerframkallande" (grupp 2B), samtidigt som man betonade att bevisen är begränsade och att normal konsumtion inte bedöms utgöra någon risk.
Även om aspartam bedöms som säkert för de allra flesta finns det legitima skäl till viss försiktighet. Sötningsmedlet innehåller fenylalanin, vilket kan vara farligt för personer med den sällsynta ärftliga sjukdomen fenylketonuri (PKU). Personer med PKU kan inte bryta ner fenylalanin, och därför måste alla livsmedel som innehåller aspartam bära en tydlig varningstext på förpackningen.
Du som vill undvika aspartam har flera alternativ. Förutom aspartam har FDA godkänt flera andra konstgjorda sötningsmedel, bland annat sackarin och sukralos – de aktiva ingredienserna i de populära produkterna Sweet'N Low respektive Splenda. Naturliga alternativ som stevia, erytrit och honung är också möjliga ersättare, beroende på smakpreferenser och användningsområde.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online