1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Kolhydrater vid diabetes – hur många gram bör du äta?

Kolhydrater och diabetes – varför mängden spelar roll

Enligt American Diabetes Association är den viktigaste faktorn för att få kontroll över sin diabetes att förstå hur kolhydrater påverkar blodsockernivåerna. Kolhydrater bryts ner till glukos i kroppen och höjer därmed blodsockret snabbare än protein eller fett. Det finns tre beprövade metoder för att reglera ditt kolhydratintag: kolhydraträkning, glykemiskt index och tallriksmodellen. Rådfråga alltid din läkare innan du bestämmer dig för vilken metod som passar dig bäst.

1. Kolhydraträkning

American Diabetes Association rekommenderar mellan 45 och 65 gram kolhydrater per måltid, men det exakta behovet varierar från person till person. Prata med din läkare om vilken mängd som gynnar just dina blodsockervärden. Kom ihåg att kolhydrater finns i de flesta livsmedel utom kött, kyckling, fisk, fläsk och skaldjur.

Ett bra sätt att komma igång är att föra en kolhydratdagbok där du noterar hur många kolhydrater dina måltider innehåller. Ta reda på kolhydratinnehållet i dina favoritlivsmedel och lär dig vanliga portionsstorlekar. Som exempel innehåller en tredjedels kopp pasta eller ris cirka 15 gram kolhydrater – fyller du hela tallriken med spagetti överskrider du snabbt din gräns.

Läs alltid näringsdeklarationerna noggrant och kontrollera mängden kolhydrater per portion. Titta även på kalori- och fettinnehållet, eftersom många personer med diabetes också behöver gå ner i vikt eller följa en kaloribegränsad kost. Känner du dig osäker på hur många kolhydrater du bör äta kan din läkare remittera dig till en nutritionist eller dietist som hjälper dig planera dina måltider.

2. Glykemiskt index

Glykemiskt index (GI) mäter hur mycket ett livsmedel som innehåller kolhydrater höjer blodinsulinnivåerna. Metoden utvecklades 1981 av David Jenkins och Thomas Wolever vid University of Toronto och går ut på att kombinera livsmedel med högt GI med livsmedel med lågt GI.

Livsmedel med högt glykemiskt index inkluderar pasta, stärkelserika grönsaker, ris och bröd. Livsmedel med lågt GI är bland annat baljväxter, ärtor, icke-stärkelserika grönsaker, de flesta frukter och fullkornsprodukter. Äter du ett livsmedel med högt GI på egen hand kan blodsockret stiga kraftigt och sedan sjunka snabbt. Kombinerar du det däremot med ett livsmedel med lågt GI hålls blodsockernivån jämnare.

Tänk dock på portionsstorleken – även livsmedel med lågt GI kan höja blodsockret om du äter för stora mängder.

3. Tallriksmodellen

Tallriksmodellen är en av de enklaste metoderna för att styra ditt kolhydratintag vid varje måltid. Ta en vanlig middagstallrik och tänk dig en lodrät linje genom mitten. Dela sedan ena halvan igen, så att tallriken indelas i tre delar.

Fyll den största delen med icke-stärkelserika grönsaker som spenat, gröna bönor, sallad, champinjoner eller blomkål. Fyll en av de mindre delarna med stärkelserik mat som potatis, fullkornspasta, brun ris eller fullkornsbröd. På den sista delen placerar du en magr proteinkälla som kyckling utan skinn, kalkon, tofu, fisk, räkor eller ägg.

Komplettera måltiden med ett glas fettsnål mjölk (cirka 2,4 dl) eller en burk yoghurt (cirka 1,8 dl), samt en bit medelstor frukt, till exempel ett äpple. Tallriksmodellen är ofta den första metoden som nyligen diagnostiserade personer med diabetes får lära sig, eftersom den ger god kontroll över både kolhydrater och portioner utan krånglig beräkning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online