Kolhydrater är kroppens viktigaste energikälla och frigör energi när de bryts ner och smälts i kroppen. Deras molekyler består av kol, väte och syre. Det allra hälsosammaste sättet att få i sig kolhydrater är tillsammans med livsmedel som också innehåller protein, vitaminer och mineraler – till exempel fullkornsprodukter, baljväxter, grönsaker och frukt.
Kolhydrater delas in i tre huvudtyper: monosackarider, disackarider och polysackarider. Nedan går vi igenom vad som skiljer dem åt och hur de påverkar din kropp.
Monosackarider är enkla sockerarter och inkluderar glukos, fruktos och galaktos. Glukos är den viktigaste monosackariden eftersom den utgör kroppens direkta bränsle och behövs för energiproduktion. Fruktos återfinns naturligt i frukt och honung, medan galaktos finns i mjölk – den är en av de fem glykonutrienter som ingår i bröstmjölk och kan även produceras av kroppen själv.
Monosackaridmolekyler är mycket små och fungerar som byggstenar som kombineras för att bilda både disackarider och polysackarider. Kolhydrater som är större än en enskild monosackarid måste därför brytas ner innan kroppen kan smälta och använda dem.
Disackarider består av två monosackarider som sitter ihop. För att kunna tas upp och användas i kroppen måste de först brytas ner till enkla sockerarter. Disackarider som inte bryts ned ordentligt kan i stället ätas upp av bakterier i tarmarna, vilket i sin tur kan ge obehag och påverka matsmältningssystemet negativt.
Det finns tre huvudsakliga typer av disackarider: sackaros, laktos och maltos. I samtliga tre ingår glukos som en av sockerenheterna:
Polysackarider, ofta kallade komplexa kolhydrater, består av flera monosackarider som är kedjade samman till långa kedjor. Det finns två typer av polysackarider som människan använder: stärkelse och glykogen.
Stärkelse är den form av kolhydrater som lagras i växter. Den finns bland annat i majs, potatis, pasta, ris, vete och andra grödor. Glykogen å andra sidan bildas i djurs muskler och lever. Det uppstår när kolhydrater bryts ner under matsmältningen och sedan lagras. När djuret – eller människan – är fysiskt aktiv omvandlas det lagrade glykogenet tillbaka till glukos som ger energi.
Kolhydrater finns i alla livsmedelsgrupper utom rent animaliskt kött och fetter. Eftersom olika kolhydrater påverkar blodsockret på olika sätt har det glykemiska indexet (GI) blivit ett viktigt verktyg.
Glykemiskt index är en vetenskaplig metod som utvecklades på 1980-talet för att mäta hur kolhydrater beter sig i kroppen. Metoden skapades ursprungligen för att hjälpa personer med diabetes att kontrollera sina blodsockernivåer, men används idag av tusentals människor världen över som vill hålla ett stabilt blodsocker och uppnå sina hälsomål.
Indexet rankar livsmedel på en skala från 0 till 100. Livsmedel som snabbt höjer blodsockret får ett högt värde, medan livsmedel som påverkar blodsockret långsamt och jämnare får ett lägre värde. Att välja mat med lägre GI kan hjälpa dig att bibehålla en jämn energinivå under dagen och minska risken för blodsockertoppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online