Sojabönor är en grundpelare i den moderna kosthållningen, även om många inte är medvetna om det. Soja förekommer i allt från tofu, tempeh, edamamebönor och sojamjölk till dolda ingredienser i tusentals förpackade livsmedel samt i kosmetika och personvårdsprodukter. Det som dock få konsumenter vet är att den allra största delen av sojan på marknaden idag kommer från genetiskt modifierade (GM) sojabönor.
I takt med att biotekniken utvecklades fick forskarna tillgång till allt mer sofistikerade metoder för genetisk ingenjörskonst. En gren av denna teknik är modifiering av utsäde för de livsmedel vi äter. Den genetiskt modifierade sojabönan var en av de första grödorna som blev allmänt tillgänglig i GM-form, och den blev snabbt ett av de mest populära modifierade fröerna på marknaden.
Sojabönan utvecklades och patenterades av Monsanto – vid den tiden ett stort internationellt företag som distribuerade utsäde till jordbrukare världen över (företaget ingår sedan 2018 i Bayer). Syftet med modifieringen var inte att förändra smaken, utan framför allt att förbättra så kallade agronomiska egenskaper: faktorer som gör att växten lättare växer, frodas och tål ogräsmedel.
Monsantos GM-sojaböna skapades genom att man införde en kopia av en specifik gen från stam CP4 av jordbakterien Agrobacterium tumefaciens. Konventionell soja har visserligen en egen gen som motsvarar denna, men medan sojabönans ursprungliga gen reagerar negativt på glyfosat tolererar den modifierade bönan ämnet utan problem.
Anledningen till att tolerans mot glyfosat ansågs fördelaktig var att ämnet är den verksamma ingrediensen i Roundup, ett av världens mest sålda ogräsmedel – utvecklat av samma företag, Monsanto. Genom att odla sojabönor som inte skadades av Roundup kunde jordbrukare bespruta sina fält och effektivt döda ogräs utan att grödan tog skada. Resultatet blev enklare och billigare ogräskontroll, men också ett ökat beroende av både det modifierade utsädet och herbiciden.
Den genetiskt modifierade sojans spridning har gått blixtsnabbt. År 1997 utgjorde GM-sojabönor endast cirka 8 procent av den kommersiellt odlade sojan i USA. Tio år senare hade andelen stigit till hela 90 procent. Idag odlas genetiskt modifierad soja i betydligt större utsträckning än ekologisk soja – inte bara i USA utan över hela världen. I exempelvis Argentina och Brasilien, två andra stora sojaproducenter, domineras marknaden nästan helt av glyfosattoleranta sorter.
Kring genetiskt modifierade fröer, inklusive sojabönor, pågår en livlig debatt. Många ekologiska jordbrukare och kritiker hävdar att modifieringen minskar sojabönans hälsofördelar för människokroppen, och frågan om långtidseffekterna av GM-livsmedel undersöks fortfarande inom forskningen.
En annan viktig invända gäller risken för monokultur. Om de många ekologiska och traditionella sojasorterna gradvis trängs ut ur jordbrukssystemet och en enda genetiskt modifierad sort tar över, finns det risk att en enskild skadeinsekt eller sjukdom kan förstöra hela sojaskörden. Med många olika sorter säkerställs att vissa sojabönor alltid står emot sjukdomar, även om andra ger vika. Detta skyddsnät skulle inte existera om bara en enda sort fanns i världen.
Förespråkare å sin sida pekar på högre skördar, minskat behov av jordbearbetning och effektivare ogräskontroll som de största vinsterna. Oavsett vilken sida man intar är det tydligt att den genetiskt modifierade sojabönan har förändrat det globala jordbruket i grunden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online