Spirulina kallas ibland för en "superfood" som ska stärka hälsan och förebygga sjukdomar. Men precis som med många andra näringsmässiga "mirakelmedel" är det viktigt att se bortom marknadshypen och förstå både fördelarna och riskerna. Spirulina är nämligen ett näringsrikt och lättupptagligt ämne som samtidigt lätt kan kontamineras av gifter i sin omgivning. Därför bör du alltid välja certifierad ekologisk spirulina från en seriös och pålitlig återförsäljare.
För att få certifieras som ekologisk av USA:s jordbruksdepartement (USDA) måste en produkt bestå av minst 95 procent ekologiskt producerade ingredienser, enligt ett faktablad från myndigheten. Enligt USDA:s standarder ska ekologisk spirulina odlas eller skördas helt utan kemisk bekämpningsmedel, strålning, genetisk modifiering (bioengineering) eller tillsatser av syntetiska ingredienser.
Spirulina är en encellig mikroskopisk sötvattensalg som endast är ungefär en halv millimeter lång. Algen har en karakteristisk djupblågrön färg och säljs oftast i form av pulver eller kapslar. Spirulina används främst som kosttillskott men kan också ingå i hälsosamma recept som naturlig smakgivare och färgkälla.
Ekologisk spirulina innehåller flera mineraler och vitaminer som kroppen behöver för att fungera optimalt, bland annat järn, magnesium och kalcium samt vitaminerna A, B, C, D och E. Det som kanske lockar hälsoentusiaster mest är dock det höga proteininnehållet – hela 60 procent av algens vikt. Det är faktiskt mer protein per gram än både rött kött och soja innehåller.
Enligt University of Maryland Medical Center (UMM) krävs dock stora mängder spirulina för att man ska kunna dra nytta av dess näringsämnen. Andra proteinrika livsmedel som nötter, baljväxter och kött är därför ofta både billigare och mer effektiva näringskällor.
Studier på djur visar enligt UMM att ekologisk spirulina kan öka produktionen av cytokiner – proteiner som hjälper immunsystemet att bekämpa infektioner. Laboratorieforskning ger dessutom hopp om att spirulina skulle kunna bidra till att bekämpa influensa, herpes och till och med hiv, men dessa resultat har ännu inte bekräftats i studier på människor.
I kliniska försök uppvisade testpersoner som fick spirulina en bättre förbättring av förändringar orsakade av muncancer jämfört med deltagare som fick placebo. Forskning tyder även på att ekologisk spirulina kan skydda levern och lindra de leverskadande effekterna vid levercirros och kronisk hepatit.
UMM varnar för att ekologisk spirulina kan interagera med mediciner som undertrycker immunsystemet. Personer som behandlas för autoimmuna sjukdomar bör därför inte använda spirulina. Gravida och ammande kvinnor rekommenderas att först rådfråga sin vårdgivare. Även personer med fenylketonuri (PKU) bör undvika kosttillskottet, eftersom det kan innehålla ämnet fenylalanin som kroppen inte tål i deras fall.
Innan du börjar ta spirulina som kosttillskott är det alltid klokt att diskutera med läkare eller annan kvalificerad hälsoexpert, särskilt om du regelbundet tar någon form av medicinering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online