Jod finns i maten vi äter, i våra kryddor (salt) och i det renade vattnet vi dricker. Det finns också i bränsle och i den havsluft vi andas. För mycket jod kan påverka kroppen negativt – särskilt sköldkörteln och njurarna – vilket i sin tur kan leda till ödem. Enligt amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan en ohälsosam sköldkörtel påverka hela kroppen.
När vätska fastnar i kroppens vävnader kallas tillståndet perifert ödem. Ödem kan uppstå var som helst i kroppen, men det är vanligast i benen – fötter, vrister, händer och armar – enligt Mayo Clinic.
Ödem kan orsakas av graviditet, vissa läkemedel (som NSAID, icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel) eller vissa sjukdomar, exempelvis hjärtsvikt. Men det kan också bero på långvarigt sittande (till exempel på ett flygplan), vara ett premenstruellt symtom eller bero på för mycket salt – eller jod.
Jod är ett grundämne som inte är samma sak som salt, även om många tror det. I USA tillsätts dock jod ofta till bordsalt för att förebygga jodbrist. Både jodöverskott och jodbrist kan störa produktionen av sköldkörtelhormoner, vilket påverkar din övergripande hälsa och tillväxt, enligt CDC.
Ett sätt som jod kan bidra till ödem är via njursjukdom och jodets koppling till salt. Njursjukdom kan göra att kroppen får svårt att bli av med överskottsvätska och salt. Ett högt intag av joderat salt skapar extra tryck i blodkärlen, vilket leder till vätskeansamling (ödem), främst i benen men även runt ögonen, enligt Mayo Clinic.
Andra system i kroppen – som cirkulations- och lymfsystemet – hjälper också till att hålla vätskenivåerna i balans. Fungerar dessa system ineffektivt, till exempel när de innehåller för mycket joderat salt, kan vätska ansamlas i kroppen, enligt Mayo Clinic. Dessa system är dessutom känsliga för obalanser i sköldkörteln, vilket i sin tur kan påverkas av jodintaget.
Kroppen behöver jod för att sköldkörtelhormonerna ska fungera ordentligt, men bara en liten mängd: 10–15 mg enligt CDC – mindre än en nypa bordsalt i handflatan. Risken att få i sig för mycket jod är därför betydande.
I själva verket får vi i oss jod från många fler källor än bordsalt: bröd, komjölk och getmjölk, havsfisk och alger, renat dricksvatten, livsmedel, desinfektionsmedel, hudtvättar, plåster och läkemedel. Jod används också i batterier, bränslen, smörjmedel, bläck, färgämnen och andra kemiska produkter som vi kommer i kontakt med i vardagen. Alla dessa kan ta sig in i kroppen genom luften vi andas, via huden eller genom förtäring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online