Många idrottare använder proteintillskott för att bevara, reparera och bygga upp den muskelmassa som bryts ned av styrketräning. Stillasittande personer, särskilt äldre vuxna, löper dock stor risk att drabbas av muskelatrofi, alltså nedbrytning av muskelvävnad. Vissa studier tyder på att proteintillskott har en viss effekt när det gäller att bevara muskelmassa hos fysiskt inaktiva. Men regelbunden styrketräning, eventuellt i kombination med proteintillskott, är betydligt mer effektiv för att förebygga eller bromsa muskelatrofi.
Kroppens muskler behövs för rörelse och styrka, men de fungerar även som ett proteinlager. Vid fysisk belastning bryts detta protein ner till aminosyror – proteinets byggstenar – som används för att producera energi. Protein reparerar skadade muskler och hjälper till att återuppbygga muskelvävnad som belastats av styrketräning. Denna typ av träning bryter visserligen ner muskelvävnad, men hos friska människor byggs den därefter upp igen, starkare än tidigare.
Sjukdom och långvarig inaktivitet gör däremot att musklerna slutar bilda nytt protein, vilket leder till att de atrofierar. Många tror att detta kan förebyggas med proteintillskott i form av vassle, soja, proteinpulver eller fria aminosyror, men resultaten från kliniska studier har varit blandade.
Utbudet av tillskott är stort – allt ifrån proteiner som kasein, vassle och soja till produkter som innehåller aminosyror som glutamin, arginin, leucin och ornitin, samt kreatin. Vissa forskare anser att dessa tillskott stärker muskelvävnaden, medan andra menar att de ger liten eller ingen nytta alls. Personer med njursjukdom bör dock aldrig äta stora mängder protein, eftersom deras kropp inte tål ett proteinöverskott på ett säkert sätt.
Kliniska studier om huruvida proteintillskott kan bromsa eller vända muskelatrofi har gett blandade resultat.
I en studie lät man deltagare ligga till sängs i fyra veckor för att utlösa muskelatrofi. Därefter fick de ta aminosyratillskott, och testerna visade att tillskotten minskade atrofin i deltagarnas ben.
Vissa kliniska prövningar har dessutom visat att glutamin och flera andra proteinbyggande aminosyror hjälpte sängliggande operationspatienter att återfå förlorad muskelvävnad. Andra prövningar som fokuserade på äldre – en grupp med särskilt hög risk för muskelatrofi – var dock mindre lovande. I en studie följdes aktiva och inaktiva äldre kvinnor som fick proteintillskott. Tillskotten bromsade inte muskelatrodin i den inaktiva gruppen – de främjade faktiskt förlusten av muskelvolym i låren. Gruppen som tränade bevarade däremot både lårmuskelvävnaden och styrkan i lår och vad.
När träning lades till ekvationen gav vissa studier helt andra resultat. Ett exempel är en studie av friska äldre män som genomförde styrketräning och tog proteintillskott före och efter träningspassen. Denna grupp byggde inte upp mer muskler än en kontrollgrupp som också tränade men inte tog några tillskott.
En studie från Baylor College of Medicine stödjer detta fynd. Personer som var sängliggande och samtidigt tog aminosyratillskott förlorade muskelmassa och styrka i underkroppen. De som däremot utförde belastande träning samtidigt som de fick i sig proteintillskott bibehöll sin styrka i underkroppen. Studien visade också att proteintillskott blir mer effektiva om de tas strax före och efter träning.
Vid första anblicken verkar forskningen om proteintillskott för att förebygga muskelatrofi vara obestämd. Studierna tyder dock på att inaktiva personer och de som inte får i sig tillräckligt med protein via kosten löper störst risk för muskelatrofi, särskilt äldre. Proteintillskott kan bidra något till att minska förlusten av muskelvävnad, men att äta rekommenderade dagliga portioner protein i kombination med frekventa styrketräningspass – även med mycket låg intensitet – är klart mer effektivt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online