
Bryggjäst kan vara bekant för dig, särskilt om du dricker öl, är vegan eller vegetarian. Om du är hälsointresserad har du kanske också hört talas om näringsjäst, som tillverkas av samma utgångsråvara som bryggjäst men bearbetas på ett annat sätt. Bagerijäst kommer likaså från samma källa, men är levande och används enbart vid bakning. Även om bryggjäst funnits i tusentals år fortsätter forskningen att upptäcka nya sätt att framställa och använda denna mångsidiga jäst.
Bryggjäst finns inte naturligt i vilt tillstånd. Den framställs av en encellig svamp, jästsvampen Saccharomyces cerevisiae, som malas och torkas. Denna svamp förekommer naturligt där det finns mycket kolhydrater i form av socker, exempelvis på druvskal och i spannmål. Jästsvampen använder sockret som energikälla för att föröka sig och omvandlar därvid sockret till koldioxid och alkohol – en process som kallas jäsning.
Enligt Dr. Richard M. Walmsley och Dr. Patrick Keenan vid institutionen för biomolekylära vetenskaper i Storbritannien har bryggjäst funnits sedan urminnes tider och upptäcktes sannolikt av en slump. Saccharomyces cerevisiae kan ha fått en bortglömd sats druvsaft att jäsa till vin, och öl kan ha tillkommit oavsiktligt när gröt eller välling stått framme länge. Under samma period tog jästen sig även in i brödbakningen, kanske efter att vin eller öl spillts ner i degen. Detaljer om jästens beståndsdelar upptäcktes dock inte förrän år 1630, efter mikroskopets uppfinning.
Bryggjäst odlas antingen specifikt för skörd på spannmål, humle, sockerbetor eller melass, eller så är det den jäst som blir över efter att öl har bryggts och bearbetats. Odlas den specifikt för skörd har bryggjästen en bitter smak, vilket tyder på att den är rik på krom. Så kallad "avbittrad" bryggjäst smakar bättre, men räknas inte som en "riktig" bryggjäst eftersom en del av näringen går förlorad vid bearbetningen.
Enligt Science Daily i april 2009 lyckades forskare vid VTT Technical Research Center i Finland genetiskt modifiera lagerjäststammar med hjälp av DNA från en ale-stam. Resultatet blev en speciell bryggjäststam som ger ett koncentrerat öl med högre alkoholhalt. Forskarna konstaterade att dessa nya jäststammar "jäsade vört med mycket hög densitet (VHG) snabbare och mer fullständigt, vilket resulterade i öl med högre etanolhalt och mindre resterande maltos och maltotrios".
Bryggjäst innehåller flera B-vitaminer, bland annat B1, B2, B3, B5, B6, B9 samt biotin. Veganer och vegetarianer använder ofta bryggjäst som källa till dessa B-vitaminer samt för dess höga proteininnehåll – hela 16 gram protein per 30 gram bryggjäst. Bryggjäst innehåller dessutom många viktiga mineraler och räknas som en av de bästa källorna till krom. Näringsjäst är dessutom ofta berikad med vitamin B12.
Som kosttillskott rekommenderas 1–2 matskedar bryggjäst per dag.
Undvik bryggjäst om du är allergisk mot jäst eller benägen att få jästinfektioner (även om det inte rör sig om samma typ av jäst som vid vaginala infektioner).
Konsultera alltid din läkare innan du börjar ta bryggjäst om du använder antidepressiva läkemedel, exempelvis monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare).
Lider du av diabetes bör du rådfråga din läkare först, eftersom bryggjäst kan sänka blodsockret och orsaka hypoglykemi.
Om du inte är van vid bryggjäst kan du uppleva uppblåsthet och gaser. Börja i så fall med mindre mängder och öka doseringen gradvis över tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online