De näringsmässiga fördelarna av både probiotika och prebiotika är avgörande för en hälsosam kost. De spelar en viktig roll i matsmältningsprocessen och hjälper till att reglera bakterietillväxten i magen. Trots detta lägger många kosthållningar sällan tonvikten vid betydelsen av dessa "godartade" bakterier.
Även om namnen liknar varandra finns det flera viktiga skillnader mellan probiotika och prebiotika. International Scientific Association for Probiotics and Prebiotics definierar probiotika som "levande mikroorganismer som, när de intas i tillräcklig mängd, ger en hälsofördel för värden." Prebiotika definieras däremot som "icke-smältbara ämnen som vid konsumtion ger en gynnsam fysiologisk effekt på värden genom att selektivt stimulera tillväxten eller aktiviteten hos ett begränsat antal inhemska bakterier."
Med andra ord stimulerar prebiotika tillväxten av nyttiga bakterier, trots att de själva inte smälts. Detta skiljer sig från probiotika, som utgörs av levande bakterier som etablerar sig i matsmältningskanalen.
Fördelarna med probiotika och prebiotika är många. Probiotika har visats hjälpa till att lindra symtom vid laktosintolerans, stärka immunförsvaret samt förebygga diarré och tjocktarmscancer. Prebiotika har i sin tur visats lindra både förstoppning och diarré samt minska risken för benskörhet (osteoporos) och typ 2-diabetes.
Dock bör man komma ihåg, som framgår av Marcel Roberfroids artikel i American Journal of Clinical Nutrition, att prebiotika är en relativt ny upptäckt – vilket gör forskningsdata begränsad och preliminär. Probiotika upptäcktes redan i början av 1900-talet, vilket innebär att forskningen kring deras användningsområden och fördelar är betydligt mer omfattande och tillförlitlig.
Probiotika verkar genom att balansera förhållandet mellan goda och dåliga bakterier i tarmen. Enligt healthyeatingclub.com introduceras dessa bakterier bäst via aktiva källor, såsom yoghurt. Kosttillskott i tablettform är inte alltid lika effektiva. Prebiotika kan identifiera nyttiga bakterier i den intagna maten och hjälpa dem att växa och frodas i tarmarna.
År 2008 visade vetenskapliga studier att användning av probiotika inte alltid är fördelaktig. Forskningen antydde att probiotika vid behandling av eksem, barndomsallergier och bukspottkörtelsjukdomar i vissa fall till och med kan vara skadligt för patienterna.
Prebiotika rekommenderas dock, enligt Anna Denny, nutritionsvetare vid British Nutrition Foundation: "Medan probiotika tillför nya doser bakterier, närs och matar prebiotika de vänliga bakterier som redan finns i tarmen." Studierna tyder på att främjandet av kroppens egna, nyttiga bakterier är säkrare än att införa främmande bakterier i tarmen – även om dessa oftast betraktas som "godartade".
Professor Glenn Gibson, en av Storbritanniens ledande experter på området, sammanfattar det så här: "Forskningen om prebiotika är fortfarande i sin linda, men resultaten är mycket uppmuntrande. Alla probiotika är inte verkningslösa – vissa personer kan ha nytta av dem. Men om jag fick välja skulle jag satsa på prebiotika varje gång."
Probiotika återfinns naturligt i livsmedel som yoghurt, kärnmjölk, kefir, lagrade ostar, syrade gurkar i lag samt miso och andra fermenterade sojaprodukter. Prebiotika finns främst i havre, cikoriarot, bananer, lök och vitlök.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online