Kreatin har länge haft ett visst imageproblem. Ursprungligen hyllades tillskottet som ett enkelt sätt för idrottare att klara av tuffa träningspass, men med tiden började rapporter om biverkningar dyka upp – ofta från dem som tidigare var dess mest entusiastiska förespråkare.
Kreatin är en naturlig aminosyra som kroppen själv producerar och lagrar i musklerna. En genomsnittlig person lagrar mellan 3,5 och 4 gram kreatin per kilo muskelmassa. En idrottare kan dock höja denna nivå till cirka 5 gram genom att inta kreatintillskott.
Regelbunden användning av kreatintillskott utökar kroppens kreatinlager och ger mer energi till träning och fysiskt krävande aktiviteter. Bodybuilders och andra idrottare har i stor utsträckning använt tillskottet för att kunna träna hårdare längre och uppnå bättre fysiska resultat.
Skadliga biverkningar av kreatin vid långvarig användning har ännu inte identifierats. Vissa användare har dock upplevt negativa korttidsbiverkningar, vilka i regel beror på felaktig användning av tillskottet.
Det är också viktigt att komma ihåg att kreatin inte är en anabol steroid. Steroider är potenta kemiska substanser som snabbt minskar svullnad och inflammation, men som kan ha farliga fysiska och psykiska effekter. Kreatin kan däremot användas ansvarsfullt med goda resultat.
Det snabbaste sättet att få kreatinets fördelar är genom en femdagarsprocess som ofta kallas "loading" (uppbyggnadsfas). Denna fas innebär att man intar 20 gram per dag, uppdelat i fyra doser om 5 gram vardera.
Efter den initiala uppbyggnadsfasen tar man 5 gram per dag för att behålla den förhöjda kreatinnivån i musklerna. Även om många uppskattar de återhämtande fördelar som kreatin ger, följer dessa extra vinster med vissa möjliga risker.
Användare av kreatintillskott kan löpa större risk att drabbas av njursten och har ofta förhöjda nivåer av kreatinin, vilket är kreativnets avfallsprodukt. Förhöjda kreatininvärden i urinen används som en indikation på möjliga njurproblem.
Dessa besvär orsakas oftast av att kreatinet inte har lösts upp helt i magen innan det intas. Lös upp pulvret noggrant i vätska för att minska risken.
Muskelkrampor beror delvis på vätskebrist i kroppen. Eftersom kreatin drar vatten in i muskelcellerna behöver kroppen betydligt mer vätska under uppbyggnadsfasen. Ger man inte kroppen tillräckligt med vätska under denna tid kan svåra muskelkrampor uppstå.
Långvariga kreatinanvändare har också rapporterat om uttorkning som ett återkommande problem, vilket ytterligare understryker vikten av god vätskebalans.
Kreatin är ett välstuderat och naturligt förekommande tillskott som kan ge märkbara träningsvinster när det används korrekt. Nyckeln är att dricka rikligt med vatten, följa rekommenderade doser och rådfråga läkare om du har någon njursjukdom eller annat hälsotillstånd innan du börjar använda tillskottet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online