Kokosolja används av många människor som en salvliknande produkt för huden och har visat sig vara effektivt som ett antibakteriellt medel. Eftersom kokosolja klassificeras som mättat fett har dess användning som kosttillskott dock begränsats av gällande teorier om mättat fetts påverkan på hälsan. Barn behöver dock mer mättat fett än vuxna för sin utveckling, vilket gör att kokosolja faktiskt kan övervägas som ett tillskott i barnets kost.
Kokosolja är i allmänhet säker för barn. Oljan utvinns från kokosnöten, som botaniskt sett räknas som en trädnöt – därför bör barn och vuxna med nötallergi, särskilt valnötsallergi, vara försiktiga när de använder oljan och dess derivat.
Kokosolja består till stor del av mättat fett, och mättade fetter betraktas generellt som mindre hälsosamma. Samtidigt är bröstmjölk naturligt rikt på just mättade fetter. Enligt amerikanska jordbruksdepartementet (USDA) behöver barn under två år fett i kosten för att kunna växa och utvecklas normalt. Det är därför inte förvånande att många modersmjölksersättningar använder kokosolja för att uppnå rätt fetthalt i sina preparat.
Kokosolja har studerats som en del av Stillahavsöbornas traditionella kost. Trots att dessa folkgrupper konsumerar stora mängder kokosolja under hela livet är kärlsjukdomar ovanligt bland dem. Oro kring barn och kokosolja handlar främst om den rådande uppfattningen att mättat fett höjer kolesterolvärdena och skapar goda förutsättningar för hjärt-kärlsjukdom.
En rapport av biokemiprofessorn Richard D. Feinman vid Downstate Medical Center, medredaktör för tidskriften Journal of Nutrition and Metabolism, pekar dock på kolhydraterna som den främsta boven bakom den höga förekomsten av hjärtsjukdom. Hans rapport visar att en kost med minskat kolhydratinnehåll gav lägre blodfettvärden än en kost med minskat fettinnehåll – trots att gruppen med lågkolhydratkost konsumerade tre gånger så mycket mättat fett. Feinman förklarar denna till synes motsägelsefulla effekt med ämnesomsättningens roll.
Kokosolja har inga kända biverkningar, förutsatt att barnet inte har allergi mot kokosnöt eller valnöt. På grund av sin klassificering som mättat fett drabbas oljan av all den negativa uppmärksamhet som mättade fetter generellt får, men specifika vetenskapliga studier av kokosolja har inte påvisat några negativa effekter.
Tvärtom visade en mindre, fackgranskad studie av 40 kvinnor inga ökade kolesterol- eller triglyceridvärden efter tillskott av kokosolja. Gruppen som fick kokosolja uppvisade dessutom en större minskning av bukfettet än kontrollgruppen. En artikel med titeln "Eat to Compete", publicerad av Iowa State University, menar också att människan behöver mättade fetter för att fungera med maximal effektivitet.
Kokosolja är en naturlig källa till laurinsyra, vilket är det viktigaste antivirala och antibakteriella ämnet i bröstmjölk. Denna unika egenskap gör att kokosolja kan användas i många olika lokala behandlingar av hudbesvär. University of Texas at Austin har dessutom beskrivit kokosoljans användbarhet vid behandling av huvudlöss hos barn, där oljan kan hjälpa till att kväva löss och underlätta kamningen.
Naturligt förekommande fett, som det i kokosolja, är avgörande för optimal hälsa. Utöver sitt fettinnehåll har kokosolja bevisade antibakteriella, antivirala och svampdödande egenskaper. Oljan kan därför vara ett användbart kosttillskott för barn, även om mer forskning behövs kring fördelarna med att ersätta andra, vanligare matoljer med kokosolja.
Innan du inför kokosolja i barnets kost eller hudvård är det alltid klokt att rådfråga barnläkare eller dietist, särskilt om barnet har kända allergier eller underliggande hälsotillstånd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online