Fermenterade livsmedel har länge hyllats för sina hälsofördelar. En persisk legend hävdar att Gamla testamentets patriark Abraham tackade sin ovanligt långa livslängd för sitt regelbundna intag av yoghurt. I början av 1900-talet förklarade forskaren Elie Metchnikoff bulgarernas långlivadhet och vitalitet med ett högt intag av surmjölk. Och många moderna studier tycks bekräfta våra förfäders visdom.
Järnbrist är ett vanligt hälsoproblem hos spädbarn, ungdomar och kvinnor i fertil ålder, både i västvärlden och i utvecklingsländer. En studie från Institutionen för human nutrition vid Kungliga Veterinär- och Lantbruksuniversitetet i Danmark visade att mjölksyrafermenterade livsmedel kraftigt ökar kroppens förmåga att ta upp järn.
Kvinnor i fertil ålder som fick en fermenterad gröt uppvisade hela 50 procent högre järnabsorption jämfört med kvinnor som åt pastöriserad fermenterad gröt respektive ofermenterad gröt.
För personer med sjukdomar kopplade till insulinresistens rekommenderar nutritionister en kost baserad på livsmedel med lågt glykemiskt index. Tyvärr ligger många kolhydrater som är vanliga i den typiska västerländska kosten – som ris, pasta och vitt bröd – inom området för högt glykemiskt index.
En svensk studie ledd av Elin Östman vid Institutionen för tillämpad nutrition och livsmedelskemi vid Lunds universitet fann att konsumtion av mjölksyrafermenterade livsmedel till frukosten kan förhindra att blodsockernivåerna stiger kraftigt när en lunch med högt glykemiskt index äts senare under dagen. Friska vuxna som åt en sockersnål frukost med fermenterat kornbröd tålde bättre måltider med högt glukosindex till lunch än kontrollgruppen gjorde.
Nutritionisten Dr. Dorothy Pathak vid University of New Mexico har funnit att kvinnor som regelbundet äter minst tre portioner surkål per vecka löper lägre risk att drabbas av bröstcancer jämfört med kvinnor som äter betydligt mindre av livsmedlet.
När kål fermenteras bildas cancerbekämpande föreningar som kallas isotiocyanater. Joann Lunn vid British Nutrition Foundation menar att dessa föreningar dessutom gynnar en frisk tarmflora. "De tas upp av tarmslemhinnan", förklarar hon, "och antas skydda mot tarmcancer."
Konsumtion av mjölksyrafermenterade livsmedel har också visats minska känsligheten för allergener och stärka immunförsvaret. Judy Van de Water, Carl Keen och Eric Gershwin vid avdelningen för reumatologi, allergi och klinisk immunologi vid University of California–Davis gav yoghurt med levande bakteriekulturer till en grupp unga vuxna och en grupp äldre vuxna. Resultatet visade att båda grupperna fick minskade allergisymtom.
Dessutom steg kolesterolnivåerna hos de äldre deltagarna i kontrollgruppen, medan kolesterolnivåerna hos de äldre i yoghurtgruppen förblev stabila under hela försöket.
Att regelbundet inkludera fermenterade livsmedel som yoghurt, surkål och andra mjölksyrajästa produkter i kosten kan alltså bidra med flera hälsofördelar – från bättre järnupptag och stabilare blodsocker till skydd mot cancer och ett starkare immunförsvar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online