Makrobiotisk kost skapades utifrån tron att kvaliteten och typen av mat en person äter direkt påverkar den fysiska och psykiska hälsan. Ordet makrobiotik har grekiskt ursprung och betyder "långt liv". Makrobiotiken utvecklades i Japan av George Ohsawa och kombinerar zenbuddhistiska principer med österländsk filosofisk kostpraxis. Grundtanken är att en balanserad kost direkt speglar personens inre balans mellan yin och yang.
Makrobiotisk kost bygger på principen att de bästa livsmedlen är naturliga och ekologiska, med lite eller ingen bearbetning. Tron är att livsmedel som ligger närmast jorden främjar hälsan för kropp, sinne och själ. Kosten är huvudsakligen vegetarisk och består av fettsnåla och fiberrika livsmedel. Fokus ligger på fullkorn, grönsaker, fermenterad soja och soppor, kompletterat med små portioner fisk, frukt, nötter och fröer.
Det finns även riktlinjer för hur maten tillagas, bereds och äts. Maten ska exempelvis bakas, kokas eller ångas, och den ska tuggas ordentligt och ätas långsamt för maximal nytta.
Balansen mellan yin och yang är central i makrobiotiken, därför kategoriseras alla livsmedel som det ena eller det andra. Klassificeringen bestäms av livsmedlets smak, egenskaper och effekter på kroppen. Yin-livsmedel kännetecknas av att vara kalla, söta och passiva, medan yang-livsmedel beskrivs som heta, salta och aggressiva.
Livsmedel som bedöms vara för yin eller för yang bör undvikas, eftersom de enligt makrobiotisk filosofi anses innehålla toxiner och ha ett ohälsosamt spektrum, vilket gör det svårare att uppnå den zenliknande balansen.
Spannmål och grönsaker utgör kostens grundpelare eftersom de anses ha den minst utpräglade yin- och yang-strukturen. Fullkorn som korn, brunt ris, bovete, hirs, havre, råg och fullkornsvete utgör mellan 50 och 60 procent av en makrobiotisk kost.
Färska ekologiska grönsaker, som ekollonpumpa, butternutpumpa, broccoli, vitkål, blomkål, grönkål, mangold, senapsblad, lök, pumpa, rädisa, rovor och rovblad, utgör cirka 25 till 30 procent av kosten. Resterande 5 till 10 procent består av soppor eller buljonger, tång och bönor som adzukibönor, kikärtor och linser.
Beroende på personens ålder, kön, fysiska hälsa samt faktorer som årstid och klimat kan detaljerna i den makrobiotiska kosten anpassas. Fisk eller skaldjur äts vanligtvis i små portioner flera gånger per vecka, tillsammans med frukter som äpplen, aprikoser, bär, druvor, meloner, persikor och päron.
Efterrätter är tillåtna ett par gånger per vecka med måtta och består vanligtvis av naturligt söta livsmedel som frukt och nötter. De kan även innehålla naturliga sötningsmedel som amazake, kornmalt och rissirap.
Livsmedel eller drycker som bedöms som intensiva har enligt makrobiotiken stimulerande egenskaper eller är för koncentrerade, vilket hindrar kroppen från att uppnå en korrekt balans. Alkohol, johannesbröd, choklad, kaffe, mejeriprodukter, ägg, fruktjuicer, mango, kött, papaya, ananas och andra tropiska frukter, fjäderfä, raffinerat mjöl, läsk, socker, te samt starka kryddor undviks därför.
Det är viktigt att notera att makrobiotisk kost inte passar alla. Du bör rådfråga din läkare innan du påbörjar denna kost eller någon annan hälsoregim. En makrobiotisk kost kan vara för restriktiv för vissa personer och riskerar att inte ge tillräckligt med näringsämnen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online