Föräldrar, pedagoger och beslutsfattare måste granska skolans roll i den stigande förekomsten av barnfetma. Medan skolmåltidsprogrammen länge kritiserats för sin bristande näring bär även varuautomaterna i skolorna ett stort ansvar – de erbjuder produkter med ringa eller ingen näringsmässig värde alls. Varuautomaterna undergräver sunda vanor hos barn och unga.
Siffrorna talar sitt tydliga språk: sjuttio procent av dryckerna och hela åttio procent av snacksen som säljs i skolornas varuautomater är ohälsosamma, fullpackade med socker, fett och tomma kalorier.
Tomma kalorier leder till växande midjemått. En studie publicerad i Journal of School Nutrition visar att var femte elev köper något ur varuautomaten en genomsnittlig skoldag. Ett typiskt automatsnacks innehåller upp till 253 kalorier. Ett barn som äter eller dricker ett snacks på 250 kalorier fem dagar i veckan får i sig ytterligare 1 250 kalorier per vecka.
I kombination med en alltmer stillasittande livsstil till följd av datorer och TV-spel riskerar barn i skolåldern att utveckla fetma. Barnfetma leder i sin tur till allvarliga följdsjukdomar som typ 2-diabetes, och ökar risken för hjärtsjukdom, högt blodtryck och andra hälsokomplikationer senare i livet.
Skolor väljer att installera varuautomater eftersom intäkterna återinvesteras i verksamheten – de används till klassutflykter, musikkårsuniformer, fritidsaktiviteter och klassrumsmaterial. Under lågkonjunkturer, när budgetarna krymper, kan varuautomaterna erbjuda den nödvändiga finansieringen för program och inköp som annars skulle helt sakna resurser.
Samtidigt innebär neddragna budgetar att undervisning som inte räknas till kärnämnen ofta prioriteras bort. Av den anledningen halkar skolorna efter när det gäller kost- och näringskunskap. Ansvaret faller då tillbaka på föräldrarna, som inte alltid själva har rätt kunskaper för att förmedla goda näringsvanor till sina barn.
Varuautomater erbjuder sällan eleverna verkligt hälsosamma alternativ. Omkring sjuttio procent av dryckerna består av sockriga läskedrycker, iste och sportdrycker. Vissa produkter är dessutom utklädda till nyttiga val – exempelvis flaskat grönt te eller fruktjuice – men innehåller ofta precis lika mycket socker som en vanlig läskflaska.
Även om många skolregioner har insett problemet och krävt att automaterna ska erbjuda nyttigare sortiment, konsumerar elever som handlar där fortfarande mer socker och kalorier än de behöver. Enligt studien School Nutrition Dietary Assessment från 2005 ersätter 22 procent av eleverna i årskurs 1–12 skollunchen med mat från varuautomaten. Automaterna gör det enkelt för eleverna att välja något annat än frukt och grönsaker.
Obamaadministrationen vände sig till kongressen med begäran om att begränsa varuautomater i skolor, vilket skulle minska utbudet av sockriga och fettrika snacks samt sötdrycker. Även på lokal nivå skärps regelverket. Progressiva skolor går steget längre och installerar automater som enbart säljer färska, näringsrika mellanmål – som morotsstavar, yoghurt och färsk frukt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online