Fetter och andra lipider har länge skildrats som kostens skurkar i vårt samhälle. Nya dietmoder dyker upp nästan varje månad med löften om ännu bättre fettförbränning än föregående trend. Det många dock inte vet är att dessa biomolekyler är absolut nödvändiga beståndsdelar i en hälsosam kost. Utan dem skulle kroppen inte kunna fungera normalt.
Lipider består av fettsyror – organiska karboxylsyror med långa kolkedjor. Dessa biomolekyler varierar i både form och funktion. Vanliga fettsyror innehåller mellan 12 och 24 kolatomer. De kan vara mättade, vilket innebär att kedjan saknar dubbelbindningar, eller omättade, där en eller flera dubbelbindningar ger kedjan en karakteristisk "veck".
Lipider klassificeras utifrån hur fettsyror, prostetiska grupper och stommemolekyler är organiserade. Den första gruppen är triglycerider, alltså fettmolekyler, som består av tre fettsyrekedjor bundna till en glycerolmolekyl. Den andra gruppen är fosfolipider, som endast har två fettsyror kopplade till en glycerolmolekyl. Glycerols tredje hydroxylgrupp är bunden till en fosforylgrupp, som i sin tur kan modifieras ytterligare med kvävehaltiga eller kolhydratbaserade prostetiska molekyler. Sfingolipider liknar fosfolipider, men ceramid utgör stommen istället för glycerol. Den sista lipidklassen består av steroiden kolesterol och dess derivat.
Triglycerider används för långtidslagring av energi hos däggdjur. I människokroppen bildar de fettvävnad, som huvudsakligen finns i bukområdet, och triglycerider tas i anspråk när glukostillgången är låg. Fosfolipider är tack vare sin amfifila natur viktiga byggstenar i plasmamembranet som omger alla levande celler. Plasmamembranen fungerar som naturliga barriärer mot oönskade biomolekyler. Sfingolipider och kolesterol är mer komplexa komponenter i plasmamembranet; kolesterol används dessutom för att producera steroidhormoner.
Däggdjur behöver en viss mängd lipider i kosten av flera skäl. Djur i polarklimat måste klara bitande kyla, och stora mängder fett i form av späck löser det behovet utmärkt. Lipider behövs också för att upprätthålla våra långtidsförråd av energi, som blir livsviktiga under svältperioder. Dessutom kan brist på vissa fettsyror som kroppen inte själv kan bilda – de essentiella fettsyrorna som DHA – leda till sämre tillväxt och utveckling. Även kolesterol behövs i små mängder; för låga nivåer kan öka risken för stroke.
Det finns också risker förknippade med ett alltför högt intag av lipider och fett. Fetma är det mest uppenbara resultatet av överdrivet fettintag, men en sekundär effekt av fetma är en ökad risk för typ 2-diabetes. Överskott av kolesterol – och vissa lipider – kan dessutom orsaka hjärt-kärlproblem, exempelvis åderförkalkning genom plackbildning i blodkärlen.
Fetter och lipider är alltså inga fiender utan nödvändiga byggstenar i kroppen. Nyckeln ligger i balansen: välj hälsosamma fettkällor som fet fisk, nötter och olivolja, och håll intaget av mättat fett på en måttlig nivå för att gynna hälsan på lång sikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online