Trycksår och näring – så kan kosten påskynda läkningen

Trycksår är ett stort problem inom sjukhus- och långtidsvården. De uppstår när en person ligger i säng eller sitter i rullstol under långa perioder utan att kroppsställningen ändras. Huden utsätts då för tryck och skavning mot underlaget vid vissa punkter, vilket försämrar det kapillära blodflödet till huden. Med tiden kan vävnaden brytas ner och ett sår bildas.

Det bästa sättet att förebygga trycksår är att regelbundet byta kroppsställning samt använda hjälpmedel som tryckavlastande madrasser och madrassöverdrag i olika tjocklekar.

Typer och stadier

Trycksår kan i princip uppstå var som helst på kroppen, men de vanligaste platserna är nedre delen av ryggen (korsbenet), hälar och bakhuvudet. Ett trycksår utvecklas i fem stadier:

• Tidigt stadium: Huden blir rodnad på områden som utsätts för tryck. Detta är ett viktigt varningstecken – nu bör förebyggande åtgärder sättas in omedelbart, exempelvis genom att oftare ändra kroppsställning så att det utsatta området helt avlastas.
• Svårast stadium: Såret har då ätit sig djupt in i vävnaden och kan i värsta fall nå ända ner till benet.

Protein

En person med trycksår behöver ofta mer protein än vanligt. Utan tillräckligt med protein kan vävnaden inte återskapas och såret läker inte. Proteinbehovet bestäms bland annat av sårets stadium: ett tidigt trycksår kräver ungefär samma mängd protein som normalt, cirka 0,8–1,0 gram per kilo kroppsvikt, medan ett stort, djupt sår i det svåraste stadiet kan kräva hela 2,0–2,5 gram per kilo för att kunna läka. Andra samtidiga sjukdomar och hälsotillstånd påverkar också proteinbehovet.

Vitaminer

Kosttillskott med C-vitamin och zink rekommenderas ofta för personer med trycksår. C-vitamin behövs för att bygga upp kollagenet, som är en viktig beståndsdel i huden, medan zink krävs för att kroppen ska kunna tillverka det protein som behövs för sårläkningen.

Kalorier

För att protein, vitaminer och mineraler ska kunna ha maximal effekt måste kroppen också få tillräckligt med energi. Kaloribehovet beror på den enskilda personens tillstånd och sårets stadium. En genomsnittlig person behöver omkring 25–35 kalorier per kilo kroppsvikt. Behovet minskar ofta vid sängliggande, men kan öka vid vissa sjukdomar och tillstånd. En dietist kan beräkna det exakta individuella kaloribehovet – inom akut- och långtidsvården följer dietister normalt alla patienter regelbundet.

Kosttillskott

För personer med extra näringsbehov finns näringsrika proteindrycker och shakes med högt kaloriinnehåll. Dessa är särskilt värdefulla för personer med nedsatt aptit och kan konsumeras en till tre gånger per dag beroende på behov. Proteinpulver är ett annat enkelt sätt att höja proteinintaget; det är oftast smaklöst och kan blandas i yoghurt, smoothies eller soppor.