Trots att aptithämmande medel finns lättillgängliga har USA aldrig haft större problem med övervikt. Snabbmat, dåliga matvanor, brist på motion och en djup kärlek till junkfood har fått många att behöva spänna upp bältet ett extra hack. Tyvärr är tanken på aptithämmande medel som en snabbfix inte bara verkningslös – den kan även vara potentiellt farlig. Här går vi igenom hur dessa medel fungerar, deras historia, fördelar samt vilka naturliga alternativ och risker du bör känna till.
Aptithämmande medel minskar kroppens lust att äta genom att öka serotoninhalten i hjärnan. Serotonins roll och dess effekt på hunger har länge studerats av forskare, som har konstaterat att en person med för låga nivåer av detta signalsubstans lätt kan äta för mycket. Aptithämmande medel stimulerar produktionen av serotonin, skapar en bättre balans i kroppen och stänger av en överaktiv hungersmekanism.
Det finns hundratals bantningspreparat på marknaden, vilket gör det svårt att välja rätt. Men trots all snygg förpackning och alla olika företag tillverkas och säljs det egentligen bara två typer av aptithämmande medel: receptfria och receptbelagda. De receptfria varianterna består av växtextrakter, medan de som läkare förskriver vanligtvis är syntetiskt framställda av ledande läkemedelsföretag.
Aptithämmande medel godkändes första gången av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA år 1959, och sedan dess har användningen av dessa kosthjälpmedel skjutit i höjden. Historiskt sett har fentermin varit det mest använda läkemedlet i sin kategori, följt av preparat som adipex och fastin. Sedan aptithämmande medel introducerades har jakten på en smalare kropp aldrig tappat fart.
Aptithämmande medel kan ge betydande fördelar när de används som en kortsiktig åtgärd. Effekten avtar dock efter några veckor, vilket är anledningen till att vissa användare märker att aptiten kommer tillbaka med full kraft vid långvarig användning. Detta brukar dock inte bli ett problem när medlen används på rätt sätt. Faktum är att fördelarna ofta vida överväger komplikationerna som fetma kan orsaka. Därför är det viktigt att kombinera intaget av aptithämmande medel med en hälsosam kost och en träningsplan. Att äta mindre fett och kolhydrater, öka proteinintaget och konsumera färre kalorier programmerar om kroppens behov av mat – med lite tillfällig hjälp av medlet. Efter några veckor med nya vanor behöver kroppen inte längre stöd, och hungern minskar av sig själv.
Aptithämmande medel behöver inte nödvändigtvis komma i syntetisk form för att vara effektiva. Faktum är att de naturliga aptithämmare som finns i vissa livsmedel kan fungera ännu bättre för att dämpa hungern – helt utan hälsorisker. Nötter, soppor och vassleprotein innehåller fibrer som ger en mättnadskänsla. Den bästa naturliga aptithämmaren är dock en saftig röd äpple. Det extra tuggarbetet och den tid det tar att äta ett helt äpple ger kroppen tillräckligt med tid att registrera att den är mätt. Att äta flera äpplen om dagen har visat sig effektivt för att gå ner i vikt.
Den som vill gå ner i vikt och kontrollera sin hunger behöver inte leta längre än till köksvasken. Vatten är en idealisk aptithämmare – nyttigt, nödvändigt och ett fullt glas kan kännas mycket mättande. Att dricka ett glas före måltiden får också magen att kännas fullare, vilket gör att man äter mindre utan att känna sig hungrig.
Personer med hjärtsjukdom bör undvika aptithämmande medel. Rastlöshet och nervositet kan också uppstå vid användning, och i så fall bör behandlingen avbrytas. Personer som lider av njursjukdom eller sjukdomar i sköldkörteln bör alltid rådfråga en läkare innan de tar någon form av bantningsmedel, oavsett om det är naturligt eller syntetiskt. Att en tillverkare hävdar att ett aptithämmande medel är naturligt betyder nämligen inte automatiskt att det är säkert att använda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online