Fänkål är en ört som ursprungligen kommer från södra Europa och Mindre Asien. Fröna har en karakteristisk smak som påminner om anis eller lakrits. Växten, som blir cirka en meter hög med fjäderlika och doftande blad, har använts i medicinskt syfte ända sedan antiken av kinesiska, indiska, egyptiska och grekiska civilisationer.
Även om intag av fänkål medför många hälsofördelar finns det också vissa biverkningar som är bra att känna till.
Historiskt har fänkål använts som smaksättare i godis, likörer, läkemedel och mat. Inom medicinen har örten använts mot gastroenterit och matsmältningsbesvär, samt för att stimulera både mjölkproduktion och menstruation.
Fänkålsfrön har traditionellt använts för att dämpa aptiten under fasta. Det har dessutom funnits en föreställning om att örten skulle kunna verka som motgift vid förgiftning av giftiga växter, svampar och ormbett.
Även om detta endast drabbar en liten andel av alla som äter fänkål kan ett hudtillstånd som kallas fotodermatit – en form av allergiskt utslag – uppstå efter att man konsumerat fänkål och därefter utsatt huden för direkt solljus. Den som upplever hudreaktioner efter solexponering bör därför vara försiktig med stora mängder fänkål.
Fänkålens eteriska olja ska aldrig användas i matlagning, eftersom den kan orsaka illamående, kräkningar eller till och med krampanfall om den intas. Det är fänkålsfrönen, hela eller malda, som bör användas vid matlagning och bakning.
Gravida kvinnor bör undvika att konsumera stora mängder fänkål, eftersom det kan påverka kroppens östrogennivåer. Däremot kan fänkål efter förlossningen bidra till att öka mjölkflödet hos ammande mödrar. Vid tvekan rekommenderas alltid att rådfråga barnmorska eller läkare innan större mängder fänkål ingår i kosten under graviditet och amning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online