Ökar Risperdal aggressionen hos barn med ADHD?

Risperdal (risperidon) är ett antipsykotiskt läkemedel som ibland ordineras till barn och ungdomar med ADHD, särskilt när det finns beteendeproblem eller aggressivitet samtidigt. Men finns det någon koppling mellan Risperdal och ökad aggression? Här går vi igenom vad forskningen säger.

Vad säger forskningen?

Det finns viss evidens som tyder på att Risperdal i vissa fall kan öka aggression hos barn och ungdomar med ADHD. Det är dock viktigt att komma ihåg att denna effekt inte ses hos alla patienter, och att den övergripande risken är låg.

Studier om aggression

I en studie fann forskarna att barn och ungdomar med ADHD som behandlades med Risperdal i högre grad uppvisade aggressivt beteende än de som inte tog läkemedlet. Samtidigt visade samma studie att risken var relativt liten – endast cirka 5 procent av deltagarna upplevde en ökning av aggressivitet.

En annan studie pekade på att risken kan vara större hos barn och ungdomar som redan har en historia av aggressivt beteende, eller som använder andra läkemedel som kan påverka humöret och beteendet, exempelvis centralstimulerande preparat.

Begränsningar i forskningsläget

Det är viktigt att betona att dessa studier är små och därför inte ger något entydigt bevis för att Risperdal faktiskt orsakar aggression. Resultaten kan även påverkas av andra faktorer, såsom sjukdomens svårighetsgrad, samtidiga diagnoser och individuella skillnader i läkemedelsmetabolism. Mer forskning behövs för att kunna fastställa den exakta risken.

Tänk på dessa tecken

Föräldrar och vårdnadshavare bör vara uppmärksamma på förändringar i barnets beteende efter insättning av ny medicinering, exempelvis:

• Ökad irritabilitet eller utbrott
• Oroväckande tankar eller beteenden
• Sömnproblem eller stora humörsvängningar

Kontakta alltid vården om du noterar sådana förändringar – dosjustering eller byte av behandling kan ofta lösa problemet.

Tala med din läkare

Om du är orolig för att Risperdal kan påverka ditt barns beteende är det bästa steget att prata med ansvarig läkare. Läkaren kan hjälpa dig att väga fördelar mot risker, följa upp effekten av behandlingen och fatta det beslut som är bäst för just ditt barn. Avsluta aldrig behandlingen på egen hand utan att först rådfråga vården.