ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk diagnos som hos barn framför allt kännetecknas av koncentrationssvårigheter och ouppmärksamhet i skolarbetet och andra aktiviteter. Ett barn med ADHD lyssnar ofta inte när det tilltalas, har svårt att slutföra läxor och sysslor, får problem med att fokusera och organisera sina aktiviteter, tappar bort saker, blir lätt distraherat och glömmer saker. Många barn uppvisar dessutom hyperaktivitet i form av rastlöshet, att de pratar oavbrutet och avbryter andra.
Ursprungligen var Ritalin det mest förskrivna läkemedlet mot ADHD hos barn. Under senare år har flera nya preparat godkänts, vilket ger barnläkare och föräldrar ett bredare urval av behandlingsalternativ.
De vanligaste ADHD-läkemedlen är stimulantia, exempelvis Ritalin och Adderall. Enligt American Academy of Pediatrics svarar minst 80 procent av alla barn som behandlas med stimulantia på den första eller andra medicinen de prövar. Stimulantia består av olika formuleringar av metylfenidat och amfetamin och finns som kortverkande, medellångverkande och långverkande preparat.
Det kan verka motsägelsefullt att ge stimulerande mediciner till barn som redan framstår som överaktiva, men dessa läkemedel har ofta en motsatt effekt hos patienter med ADHD. Man tror att de verkar genom att öka nivåerna av dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är kopplad till rörelse och uppmärksamhet. På så sätt korrigeras den biokemiska obalans som stör impulskontroll, fokus och koncentration.
Kortverkande och medellångverkande stimulantia måste tas två till tre gånger per dag. Äldre preparat inom denna grupp är Ritalin, Ritalin SR, Methylin Chewable, Focalin, Dexedrine och Adderall. Ritalin, Adderall och Dexedrine finns även som generika, vilket gör dem billigare än många andra ADHD-läkemedel.
Långverkande stimulantia verkar i åtta till tolv timmar och är särskilt praktiska för barn som inte kan ta medicin under skoldagen. Exempel på långverkande ADHD-läkemedel är Vyvanse, Adderall XR, Concerta, Focalin XR, Metadate CD och Ritalin LA.
Adderall XR och Focalin XR är depåformer av Adderall respektive Focalin, medan Concerta är en depåform av Ritalin. Adderall XR och Concerta är endast godkända för barn över sex år. Ritalin LA är en långverkande dosering av Ritalin som kommer i kapslar som kan öppnas och strös ut över mat.
Vyvanse (lisdeksamfetamindimesylat) är ett relativt nytt preparat som ger jämn symtomkontroll under hela dagen.
Daytrana är Ritalin i form av ett plåster, avsett för barn som inte vill eller kan ta medicin i annan form. Barnet bär plåstret på höften i upp till nio timmar åt gången.
Stimulantia kan ge biverkningar som sömnlöshet, yrsel, nedstämdhet, aptitlöshet, rastlöshet och huvudvärk. Dessa brukar oftast kunna lindras genom att dosen justeras, att man byter till ett annat läkemedel eller att man ändrar tidpunkten på dagen då medicinen tas.
Om barnet inte svarar på behandling med stimulantia kan barnläkaren rekommendera antidepressiva läkemedel, exempelvis tricykliska antidepressiva eller bupropion (Wellbutrin).
Strattera (atomoxetin) är ett icke-stimulerande läkemedel som höjer nivån av signalsubstansen noradrenalin i hjärnan. Det verkar i mer än 24 timmar, alltså längre än de långverkande stimulantia. Effekten har dock inte visats lika god som stimulantians när det gäller att behandla hyperaktivitet vid ADHD, och tillverkarens varningstext anger att läkemedlet kan utlösa självmordstankar och självskadebeteende hos vissa barn och ungdomar.
Oavsett vilken behandling som övervägs bör valet av läkemedel och dosering alltid ske i samråd med ansvarig läkare, som kan anpassa vården efter barnets individuella behov.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online