Många tror fortfarande att Ritalin är den enda medicin som används för att behandla ADHD, men i verkligheten har flera läkemedel visat sig effektiva för att hjälpa personer med ADHD att hantera sina symtom. ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (hyperkinetisk störning) och kallas även ADD (Attention Deficit Disorder). Vilken medicin som är bäst handlar inte om att jämföra läkemedlen i sig, utan om hur de fungerar för just den person som har ADHD. Alla mediciner på marknaden har liknande effekter, men de har också olika fördelar och risker.
Endast två typer av läkemedel har godkänts för behandling av ADHD: stimulantia som Ritalin eller Adderall samt atomoxetin, mer känt under namnet Strattera. Läkare kan dock även förskriva antidepressiva läkemedel vid ADHD. Antidepressiva som används för att behandla ADHD-symtom inkluderar bland annat: bupropion (Wellbutrin), reboxetin (Edronax), venlafaxin (Effexor), desipramin (Norpramin, Pertofrane), imipramin (Janimine, Tofranil), fluoxetin (Prozac), sertralin (Zoloft), citalopram (Celexa) och paroxetin (Paxil).
Innan någon medicin kan övervägas behöver läkaren gå igenom personens sjukdomshistoria. Detta kan påverka vilken typ av medicin som väljs. Patienter med hjärtproblem i bakgrunden, till exempel oregelbunden hjärtrytm, får exempelvis inte alltid stimulantia, medan patienter med leverproblem inte förskrivs Strattera.
Livsstilen spelar också roll för vilken medicin som fungerar bäst, särskilt när det gäller stimulerande preparat. Stimulantia verkar kortare tid än andra läkemedel, med effekt som varar från tre till tolv timmar. För tjugo år sedan fanns endast kortverkande preparat på marknaden (tre till fem timmar), vilket innebar att flera doser behövde tas under dagen. Under senare år har längre verkande varianter av samma mediciner lanserats, med verkningstid från åtta till tolv timmar. Det gör vardagen enklare för elever och studenter, eftersom de inte behöver ta medicinen under skoldagen. Vissa tar dessutom en extra kortverkande dos efter att den långverkande dosen sliter ut, för att kunna behålla fokus fram till dagens slut.
Att hitta rätt dos kan vara knepigt, eftersom den inte bestäms av ålder eller vikt utan av personens individuella ämnesomsättning. Läkare börjar ofta med en låg dos och ökar sedan gradvis tills effekten planar ut eller biverkningarna blir för besvärande.
De flesta med ADHD – särskilt barn – har svårt med självinsikt. Eftersom de inte själva ser vilken effekt störningen har på deras liv är det svårt för dem att bedöma om medicinen fungerar. De flesta läkare förlitar sig därför på observationer från föräldrar, partner och lärare som vägledning för hur väl behandlingen fungerar.
Så snart medicinering övervägs som del av ADHD-behandlingen är det viktigt att personen i fråga och alla inblandade skaffar sig så mycket kunskap som möjligt om de olika medicinerna, deras biverkningar och effekter. Personer som nyligen börjat med ADHD-medication – liksom människorna runt omkring dem – missförstår ofta vilken effekt medicinen faktiskt har. Nej, läkemedlen som används mot ADHD är inte mirakelpiller som får alla symtom att försvinna. Vissa symtom kan behöva hanteras med beteendemodifikation eller andra behandlingsformer. Med andra ord: piller lär inte bort färdigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online