Enligt American Psychiatric Association är Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som drabbar 5 till 10 procent av alla skolbarn. Tillståndet kännetecknas av uppmärksamhetsproblem, svårigheter att behålla fokus samt hyperaktivitet. Orsaken till ADHD är okänd, men forskning tyder på att signalsubstanser i hjärnan kan ligga delvis bakom störningen. Även genetiska faktorer kan spela en roll.
För att kunna ställa en ADHD-diagnos krävs en grundlig medicinsk undersökning för att utesluta underliggande sjukdomar som kan maskera eller efterlikna symptomen. Hörsel- och synundersökningar kan avslöja nedsättningar som ger liknande besvär eller får barnet att framstå som ouppmärksamt.
En korrekt bedömning av symptomen kräver information från föräldrar, vårdgivare och lärare. Beteendeskattningsscheman ska fyllas i av personer som observerar barnet i olika miljöer. En diagnos bygger på att symptomen förekommer i mer än en miljö. Symtom som bara uppstår i en specifik situation, exempelvis hemma eller i skolan, bör undersökas utifrån andra orsaker än ADHD.
Observationer av utbildade professionella görs ofta för att ge en opartisk bedömning av barnets beteende. Dessa observationer kan genomföras i klassrummet eller vid behov i hemmet.
Föräldrar och lärare antar ofta att ett barn som uppvisar de klassiska symptomen på ADHD – ouppmärksamhet, koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet – har diagnosen. Även om det kan stämma finns det en rad tillstånd som ger liknande drag. I klassrummet kan begåvade barn som inte tillräckligt utmanas uppvisa förvillande liknande beteenden. Bristande gränser hemma och ineffektiva uppfostringsmetoder kan också leda till olydigt beteende som liknar ADHD.
Medicinska tillstånd som obehandlad depression kan förbises, bland annat för att barn visar tecken på depression annorlunda än vuxna. Istället för den klassiska platta affekten och bristande intresse för omvärlden agerar barn ofta ut sina känslor genom att vara störande, och de kan ha svårt att koncentrera sig.
Absenser, vanliga vid vissa former av epilepsi, kan ge symtom som liknar uppmärksamhetsbrist. Vid detta tillstånd kan barn missa viktiga instruktioner och underlåta att svara eller följa anvisningar.
Barn kan också ha en specifik inlärningssvårighet, skild från ADHD, som hindrar dem från att slutföra uppgifter – något som kan misstolkas som ADHD.
Orsaken till störningen är okänd, men det finns flera teorier som ännu behöver utforskas. Genetik kan vara en faktor, eftersom en högre andel föräldrar och andra familjemedlemmar också har ADHD. Många föräldrar går odiagnostiserade tills deras barn får en diagnos, varpå de känner igen sina egna symtom.
Signalsubstanser – kemikalier i hjärnan som hjälper hjärncellerna att kommunicera, särskilt serotonin, dopamin och noradrenalin – kan spela en roll vid ADHD. Man tror att otillräckliga mängder dopamin orsakar bristande impulskontroll och impulsivitet. Brist på noradrenalin kan ge hyperaktivitet, medan ett överskott av serotonin kan leda till aggressiva beteenden. Andra teorier pekar på avvikelser i prefrontala cortex, den del av hjärnan som styr impulshämning.
Många föräldrar och lärare tror att barn med ADHD blir mer disträa och hyperaktiva efter att ha ätit socker, men det finns inga vetenskapliga belägg för att socker orsakar eller förvärrar symptomen på ADHD. Enligt American Medical Association påverkar socker inte barnens beteende eller kognitiva förmåga. Det bör dock noteras att en liten andel barn kan ha en överkänslighet mot socker som kan likna ADHD, precis som en individ kan reagera på vilken livsmedel som helst på ett sätt som efterliknar ADHD-symtom.
Med rätt diagnos och tidig insats kan barn med ADHD lyckas i skolan och gå vidare till ett hälsosamt och lyckligt liv. Den föredragna behandlingen kan innefatta läkemedel, men bör även omfatta beteendeterapeutiska metoder och direkt träning i självreglering. Barn bör lära sig hanteringsstrategier som konkreta organiseringstekniker, hur man delar upp uppgifter i hanterbara delar, samt få träning i sociala färdigheter.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online