1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Veteallergi: olika former och relaterade sjukdomar

Ett äkta veteallergi orsakas av ett felriktat immunförsvar. Immunsystemet utvecklar antikroppar som angriper veteproteiner, vilket gör den drabbade sjuk. Symtomen kan variera från mag- och tarmbesvär till hudreaktioner. Utöver den typiska veteallergin finns det dessutom flera andra former av veteallergi som är värda att känna till.


Celiaki

Mayo Clinic definierar celiaki som "en födoämneskänslighet snarare än en födoämnesallergi". Vid celiaki reagerar kroppens immunsystem endast på glutenproteinet i vete och andra spannmål när det passerar genom tarmarna. Denna reaktion skadar tarmens slemhinna, vilket leder till en rad hälsoproblem som matsmältningsbesvär, nedsatt näringsupptag, viktnedgång, trötthet och buksmärtor.

Vissa patienter med celiaki utvecklar även dermatitis herpetiformis, där sjukdomen yttrar sig som blåsor och klåda i huden. Diagnosen ställs genom en grundlig utvärdering av symtomen i kombination med flera blodprov. Den enda behandling som ger lindring är att helt undvika glutenhaltiga livsmedel.


Veteberoende, ansträngningsutlöst anafylaxi

Vid detta tillstånd uppstår symtom på veteallergi endast om personen motionerar inom några timmar efter att ha ätit vete. Det är ett sällsynt tillstånd som är svårt att diagnostisera. Enligt en artikel i tidskriften American Family Physician om ansträngningsutlöst anafylaxi och urtikaria har fler än 1 000 fall beskrivits i litteraturen sedan det första fallet rapporterades på 1970-talet.

Personer med denna typ av veteallergi kan få rodnad i huden eller till och med drabbas av andningssvårigheter eller svimma i samband med fysisk aktivitet. Läkare använder ofta ett så kallat ansträngningstest för att ställa diagnosen. Testet innebär att patienten utför konditionsövningar, exempelvis löpning på ett löpband, efter att ha ätit vete – allt under övervakning i medicinsk miljö. Läkarna observerar sedan patientens reaktioner och symtom för att bekräfta diagnosen.

Behandlingen består av att undvika de faktorer som kan utlösa anafylaxi. Det innebär bland annat att inte träna förrän fyra till sex timmar efter en måltid, att undvika träning under menstruation samt att inte ta aspirin eller andra NSAID-preparat före fysisk aktivitet. Att alltid bära med sig en EpiPen (adrenalinspruta) rekommenderas också.


Bageriastma

Som namnet antyder drabbas bageriarbetare oftast av bageriastma. I dessa fall orsakar inandning av mjöldamm astmaliknande andningsproblem. Det handlar dock om mer än att mjölet irriterar lungorna – det rör sig om en verklig allergi mot veteproteinerna i mjölet. Personer med denna typ av veteallergi får positivt utslag vid ett allergihudtest mot vete.

Att undvika exponering för mjöl är det enda effektiva sättet att behandla bageriastma. Fortsatt exponering försvagar inte bara läget utan förvärrar tillståndet över tid.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online