
Bihåleinflammation (sinusit) är en inflammation i bihålorna som orsakas av bakteriella, svamprelaterade eller virala infektioner. Personer som lider av allergier löper större risk att drabbas av bihåleinfektioner. Enligt Öron-, näs- och hals-test- och behandlingscentrum uppskattas det att hela 37 miljoner människor drabbas av bihåleinflammation varje år. Allergitestning kan vara ett värdefullt verktyg för att ta reda på orsaken till återkommande bihåleinfektioner.
Bihålorna är luftfyllda håligheter i skallen som kläs av slemhinnor. De ligger bakom pannan, ögonen, kinderna och näsbenet och har bland annat till uppgift att fukta och värma den luft vi andas in.
Om bihålorna blir inflammerade kan de blockeras av slembildning, vilket skapar gynnsamma förhållanden för en infektion som kallas bihåleinflammation. En sådan infektion kan vara viral, bakteriell eller till och med svampbetingad. Symtomen inkluderar ofta tryck över ansiktet, huvudvärk, nästäppa och nedsatt luktförmåga.
Allergier kan få en person att nyser och bli täppt i näsan. Det beror på att kroppen utsöndrar ämnet histamin när personen kommer i kontakt med ett av sina allergener, exempelvis pollen från växter eller djurhår. Histamin gör att slemhinnorna svullnar och producerar mer slem. Långvarig nästäppa till följd av allergi kan i sin tur leda till bihåleinflammation, eftersom de inflammerade slemhinnorna blockerar bihålornas naturliga dränering.
Allergitestning utförs ofta intrakutant, det vill säga under huden. En liten mängd av ett potentiellt allergen sprutas in strax under huden, och efter cirka 15 minuter mäts eventuell svullnad eller rodnad vid injektionsstället. Ett alternativ är pricktest, där allergenet appliceras ytligt på huden. Blodprov kan också användas för att mäta antikroppar mot specifika allergener.
Om allergen identifieras kan de undvikas i vardagen, eller så kan läkemedel som antihistaminer och kortisonpreparat förskrivas för att lindra den allergiska reaktionen.
För att ställa diagnos på bihåleinflammation kan läkaren lysa med en ficklampa mot bihålorna eller försiktigt knacka på dem för att kontrollera ömhet. Material från näsan kan även skickas till laboratorium för analys, och ibland tas röntgenbilder eller datortomografi för att bedöma bihålornas tillstånd.
Bakteriell bihåleinflammation behandlas i allmänhet med antibiotika, tillsammans med riklig vätskeintag och varma kompresser som läggs mot ansiktet flera gånger per dag. Vid återkommande besvär kan det vara klokt att undersöka om en bakomliggande allergi ligger bakom problemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online