Bakteriella bihåleinfektioner, även kända som bihåleinflammation eller sinusit, uppstår ofta efter en virusinfektion som förkylning eller influensa. Infektionen klassificeras utifrån hur länge symtomen varar: akut, subakut, kronisk eller återkommande.
Trycket i ansiktet uppstår till följd av ansamlat slem i bihålorna. Trycket kan begränsas till bihålorna i kinderna eller även omfatta pannan.
Nässelningsproblem är vanligt vid förkylning eller influensa, men vid en bihåleinflammation är sekretet tjockare och gulaktigt eller grönt till färgen.
Läkare talar ibland om en "dubbel sjukdomsperiod" när en bihåleinflammation följer efter en förkylning. Det beror på att patienten ofta börjar må bättre innan hen blir sämre igen. Har du varit sjuk i mer än tio dagar, eller om symtomen började förvärras fem till sju dagar efter att förkylningen debuterade, kan du ha drabbats av en bihåleinflammation.
Halitos, alltså dålig andedräkt orsakad av infektionen, kanske inte upplevs som något större problem – eftersom många personer med bihåleinflammation samtidigt får nedsatt luktsinne.
Trycket från det ansamlade slemt i bihålorna kan också orsaka värk i tänderna i överkäken.
Andra vanliga symtom vid bihåleinflammation innefattar feber, huvudvärk, ihållande hosta, öronvärk samt tryck eller täthetskänsla i öronen. Ögonen kan bli röda, utstående eller smärtsamma, och trötthet är också vanligt förekommande.
Kontakta vården om symtomen kvarstår i mer än tio dagar, förvärras efter en initial förbättring, eller åtföljs av hög feber, kraftig ansiktssmärta eller synbesvär. En läkare kan ställa en korrekt diagnos och vid behov rekommendera behandling, exempelvis antibiotika vid en bekräftad bakteriell infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online