Nästäppa är ett smärtsamt och besvärligt tillstånd som kan pågå i flera veckor åt gången. Det kan vara ett symtom på förkylning, influensa eller bihåleinflammation. Vila, rikligt med vätska och ibland läkemedel kan behövas för att lindra täppan. Tyvärr kan återkommande episoder av nästäppa tyda på ett allvarligare underliggande problem.
Generellt sett betraktas tillståndet som kroniskt om det varar i minst tre månader. Under denna tid kan besvären tillfälligt avta, men de fortsätter ofta smyga på sig innan de till slut helt försvinner. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna till kronisk nästäppa och vad du kan göra åt dem.
Nästäppa uppstår när bihålorna, alltså luftpassagerna i ansiktet, inte kan tömmas ordentligt. Dräneringen sker genom att slem utsöndras via näsborrarna. För att lätt kunna passera genom bihålorna ska slemmet vara tunnt. Bakterier och andra irriterande ämnen, såsom damm och pollen, fångas upp av slemmet och förs ut genom näsgångarna med hjälp av små hårliknande strukturer som kallas cilier.
När slemmet blir förtjockat och inte kan dräneras stannar bakterierna kvar i kroppen och får möjlighet att föröka sig, vilket förvärrar inflammationen och förlänger besvären.
Antibiotika används ofta för att behandla bihåleinflammation och nästäppa. De angriper och förstör de bakterier som orsakar infektionen. En problematik är dock att överförskrivning av antibiotika kan leda till resistens, vilket gör läkemedlen mindre effektiva. Överförskrivning av antibiotika har dessutom kopplats samman med utvecklingen av kronisk nästäppa.
Även avsvällande nässprayer och droppar, som ger snabb lindring, kan vid överanvändning faktiskt orsaka att slemhinnan i näsan svullnar – ett fenomen som kallas reaktiv hyperemi. Ett skonsammare alternativ är en netilavare (neti pot), som sköljer näsan med saltlösning och ger snabb lindring utan biverkningar.
Näspolyper är godartade utväxter i näsan som kan blockera luftvägarna och göra att nästäppa lättare uppstår. Även om polyper kan tas bort kirurgiskt växer de tyvärr ofta tillbaka. För att undvika upprepade operationer ordineras vanligtvis kortikosteroider efter ingreppet.
Nasala kortikosteroider i form av droppar eller sprayer krymper befintliga polyper och hjälper till att förebygga nya. Nasonex och Flonase är exempel på receptbelagda nasala kortikosteroider som ofta används.
Nässkiljeväggen (septum) är väggen som skiljer näsborrarna åt. Den består av brosk och ben och är klädd med slemhinna. En rak nässkiljevägg gör att luften kan passera fritt genom båda näsborrarna. När septum är böjt eller sned kan den blockera en eller båda näsgångarna.
Denna blockering gör det svårt för slem att passera och ökar risken för att bihålorna drabbas av infektion. Det enda sättet att rätta till en sned nässkiljevägg är genom en operation.
Septoplastik är en dagkirurgisk procedur där nässkiljeväggen rätas ut. Det är en relativt mindre operation som görs genom ett snitt i näsan. För att räta ut septum kan ben och brosk behöva flyttas eller tas bort.
Ingripet utförs under bedövning eller narkos och tar normalt mindre än en timme. Återhämtningen är oftast kort, men det kan ta allt från några dagar upp till en vecka innan man är helt återställd.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online