Idag finns det inget botemedel mot Alzheimers sjukdom. När sjukdomen väl har brutit ut kan behandlingen endast bromsa dess utveckling. Genom att förstå sjukdomens orsaker går det dock att göra livsstilsförändringar som minskar risken att insjukna. Diagnostik och behandling har förbättrats avsevärt de senaste åren, och många forskare är övertygade om att de kommande tio åren kommer att medföra betydligt bättre behandlingsmetoder – och möjligen ett botemedel för dem som nyligen har fått diagnosen.
Alzheimers sjukdom är en irreversibel, progressiv hjärnsjukdom som med tiden förstör en persons minne och tankeförmåga. I takt med att sjukdomen fortskrider blir även vardagliga sysslor omöjliga att utföra. Över 5,3 miljoner amerikaner lider av Alzheimers sjukdom, och världen över drabbas cirka 35 miljoner människor av denna minnesrövande sjukdom.
Den ursprungliga orsaken till Alzheimers sjukdom är fortfarande okänd, men skadorna på hjärnan påbörjas många år innan några symtom visar sig. Enligt Alzheimers Association bildas onormala strukturer som kallas plack och trassel djupt inne i hjärnan, vilket bryter ner och dödar nervceller. Skadan sprider sig genom hela hjärnan, särskilt i ett område som kallas hippocampus. Denna del av hjärnan fungerar ungefär som ett arkivskåp för nya minnen. När den skadas går nya minnen förlorade. I takt med att sjukdomen fortskrider invaderas allt fler delar av hjärnan av plack och trassel. De drabbade områdena krymper och slutar fungera. I sjukdomens slutskede är skadan på hjärnvävnaden svår.
Vissa läkemedel finns tillgängliga som hjälper till att förbättra den mentala funktionen hos personer med Alzheimers sjukdom. Mental och fysisk träning, rätt kost, socialt umgänge samt att sluta med ohälsosamma vanor gör stor skillnad när det gäller att bromsa sjukdomens progression. En lugn och ordnad miljö hjälper också de drabbade. Vissa kosttillskott verkar kunna gynna vissa patienter, bland annat vitaminerna A, B, C, D och E. Även gurkmeja och fiskolja visar viss potential i kampen mot sjukdomen.
Donepezil (Aricept) är det mest använda läkemedlet mot Alzheimers sjukdom. Det verkar genom att hindra enzymet kolinesteras från att bryta ner signalsubstansen acetylkolin i hjärnan. Acetylkolin hjälper olika delar av hjärnan att kommunicera med varandra, vilket håller hjärnan intakt längre. Aricept är det enda läkemedel som godkänts av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA för alla stadier av sjukdomen. Så småningom förlorar dock läkemedlet sin effekt i takt med att sjukdomen fortskrider. Det har också biverkningar som vissa inte tål, exempelvis sömnproblem, magbesvär, muskelkramper och trötthet.
Takrin (Cognex) liknar Aricept som kolinesterashämmare, men har allvarligare biverkningar, bland annat buksmärtor, kräkningar och leverskador.
Rivastigmin (Exelon) och galantamin (Razadyne) är nyare läkemedel som stoppar nedbrytningen av acetylkolin. Bäst effekt uppnås när de tas i tidiga stadier av Alzheimers. De har också biverkningar, bland annat allvarliga allergiska reaktioner, depression, darrningar och oregelbunden hjärtrytm.
Memantin (Namenda) är effektivt för vissa personer med måttlig till svår Alzheimers. Dess verkan tycks återställa funktionen hos skadade nervceller. Läkemedlet fungerar dock bara för vissa individer och har flera oönskade biverkningar som ökad oro och agitation, svår trötthet, synförändringar och allvarliga allergiska reaktioner.
Mellan 1999 och 2009 utvecklade forskare ny teknik som kommer att påskynda Alzheimersforskningen. Myndigheter och läkemedelsbolag satsar stora summor på forskning, och nya behandlingar utvecklas varje år.
Den 29 april 2009 erhöll neurovetenskapsmännen Frank LaFerla och Mathew Blurton-Jones 3,6 miljoner dollar för att vidareutveckla en terapi baserad på mänskliga neurala stamceller. Forskningen kring ett vaccin som ska skydda mot Alzheimers återupptas också, och forskare vid Southampton University kommer att ompröva 80 deltagare i ett vaccinförsök. Vaccinet hade initialt vissa allvarliga biverkningar. Även hormonbehandling verkar ha viss potential när det gäller att minska risken att insjukna. Resultaten från en kohortstudie av Paganini-Hill och Henderson visade att den relativa risken att utveckla Alzheimers minskade med ökande doser av östrogen.
Forskning bedrivs även kring diagnostiska tester för att upptäcka Alzheimers tidigare. Målet är att förbättra MRI- och CT-skanningar så att de kan avläsa mikroskopiska förändringar i hjärnan. En fransk-europeisk forskargrupp har identifierat två faktorer kopplade till genetisk benägenhet för Alzheimers sjukdom. Deras forskning är fortfarande i ett tidigt skede, men fyndet ger hopp till miljontals drabbade runt om i världen. Forskarna isolerade två nya gener som sannolikt är kopplade till sjukdomen.
Databasen Alzheimer's Disease Clinical Trials Database, som sponsras av FDA och National Institute on Aging, underhålls av Alzheimer's Disease Education and Referral Center. Den sökbara databasen följer kliniska prövningar på Alzheimers och demens som pågår i hela USA. År 2009 fanns mer än 90 läkemedel i kliniska prövningar mot sjukdomen. Innan läkare får förskriva något nytt läkemedel eller en ny terapi måste det testas noggrant på människor för att fastställa om det är både effektivt och säkert.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online