1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vad händer när staset sitter kvar för länge vid venpunktion?

Vid venpunktion används ett stasband för att få venerna att framträda tydligare och underlätta provtagningen. Men om staset lämnas åtdraget för länge kan det orsaka flera komplikationer – både för patienten och för kvaliteten på blodprovet. Här går vi igenom de viktigaste riskerna.

1. Hemokoncentration

När staset spänns åt begränsas det venösa återflödet till hjärtat, vilket gör att blod samlas upp i venerna nedanför staset. Det leder till en ökad koncentration av röda blodkroppar och andra blodbeståndsdelar i provet – så kallad hemokoncentration. Detta kan snedvrida laboratorieresultaten, särskilt vid analyser som mäter koncentrationen av olika ämnen i blodet, exempelvis elektrolyter, proteiner och cellvärden.

2. Hemolys

Ett stas som sitter för länge kan skada de röda blodkropparna så att de spricker – en process som kallas hemolys. Då läcker hemoglobin ut i plasman, vilket kan störa flera typer av analyser, bland annat blodstatus och koagulationsstudier. Hemolyserade prover är faktiskt en av de vanligaste orsakerna till att prover måste tas om.

3. Vävnadsskada

Långvarig kompression kan trycka på omgivande vävnader, nerver och hud. Det kan ge obehag och smärta, och i värsta fall leda till nervskador eller hudskador – särskilt hos patienter med känslig hud eller nedsatt cirkulation.

4. Extravasation

När staset släpps kan blodet strömma tillbaka hastigt i venerna. Om kärlväggen har skadats kan blod då läcka ut i den omgivande vävnaden – så kallad extravasation. Det resulterar ofta i blåmärken, svullnad och smärta vid stickstället.

5. Venös trombos

I sällsynta fall kan långvarigt stas öka risken för blodpropp i venen (venös trombos). Risken är större hos patienter som redan har riskfaktorer för trombos, exempelvis nedsatt rörlighet, tidigare blodproppar eller behandling med vissa läkemedel.

Så minimerar du riskerna

För att undvika dessa komplikationer bör vårdpersonal följa gällande rutiner för venpunktion:

  • Spänn staset lagom hårt – det ska stoppa det venösa flödet men inte det arteriella.
  • Låt staset sitta kortast möjliga tid, helst inte längre än en minut.
  • Lossa staset så snart blodflödet kommit ordentligt igång i provtagningsnålen.
  • Observera patienten efteråt och kontrollera stickstället för tecken på blödning, svullnad eller obehag.

Genom att följa korrekt teknik skyddas både patientens välbefinnande och provets analytiska kvalitet – vilket i slutändan säkerställer tillförlitliga laboratoriesvar.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online