Samhällets starka fokus på en smal midja har bidragit till en sjukdom med dödliga konsekvenser – anorexia nervosa. Personer med anorexi, ofta unga tonårsflickor men även män och vuxna i alla åldrar, begränsar sitt matintag, undviker viktiga näringsämnen och kan träna överdrivet mycket för att gå ner i vikt. Det är avgörande att den som lider av anorexi söker hjälp så snart som möjligt, eftersom tidig behandling kraftigt ökar chanserna till full återhämtning.
Anorexi är både en psykisk sjukdom och en allvarlig ätstörning. Den kännetecknas av en intensiv rädsla för att gå upp i vikt, en förvrängd kroppsuppfattning och ett starkt behov av kontroll över mat och motion. Utan behandling kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer för hjärta, benstomme och organ – därför ska hjälp aldrig skjutas upp.
Det första och ofta svåraste steget är att erkänna för dig själv att du behöver hjälp. Eftersom anorexi påverkar både tankar och beteende kan det vara svårt att se sitt eget mående klart. Att inse att du inte kan hantera situationen ensam är dock nödvändigt innan du vänder dig till någon annan – oavsett om det är en familjemedlem, en vän eller en kurator.
Nästa steg är att öppna upp för någon du har förtroende för. Som ung kan det vara en förälder som kan hjälpa dig att söka professionell vård. Som vuxen kan det handla om att kontakta en psykolog, kurator eller läkare. Det finns även telefonlinjer och chattar där du kan prata anonymt med utbildad personal, vilket kan kännas som en lägre tröskel för den första kontakten.
Anorexi förekommer i olika grader, och vilken typ av hjälp du behöver beror på hur långt sjukdomen har utvecklats. En läkare eller psykolog kan göra en grundlig bedömning av både din fysiska och psykiska hälsa. På internet finns även självtester som kan ge en första indikation, men de ersätter aldrig en professionell utvärdering.
Baserat på bedömningen får du råd om vilken behandling som passar bäst för just dig. För vissa kan det räcka med regelbunden uppföljning hos dietist eller kurator, medan andra behöver psykoterapi, exempelvis KBT (kognitiv beteendeterapi), eller mer intensiv klinisk behandling – i svåra fall till och med sluten vård. I Sverige börjar du oftast genom att kontakta din vårdcentral eller skolans elevhälsa.
Kostplaner, terapier och läkare är viktiga verktyg på vägen tillbaka, men återhämtningen lyckas bara om du själv verkligen vill bli bättre. Var beredd på att processen är lång och krävande, med både framsteg och bakslag. Att förstå att återhämtning är svårt men oerhört givande gör det lättare att hålla fast vid behandlingen även när det känns tufft.
I Sverige kan du vända dig till din vårdcentral, skolhälsovården eller elevhälsan. Du kan också ringa 1177 för vårdrådgivning dygnet runt. Organisationer som Frisk & Fri arbetar specifikt med ätstörningar och erbjuder stöd och information till både drabbade och anhöriga. Kom ihåg: att söka hjälp är ett tecken på styrka, inte svaghet – och varje dag utan behandling gör sjukdomen svårare att bryta.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online